Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att tjänarinnorna ej hafva så god tid
att läsa är ju ett faktum, men därför
vill jag också påpeka att det beror ej
blott på huru mycket man läser, utan
på hvad och huru man läser. Man kan
läsa blott några sidor och på dem kan
man lefva både en och flera dagar. Då
man har sådana sysslor som
tjänarinnorna kan man sköta både sitt yttre
och inre lif.
Samtidigt med att man skalar potatisen
eller sopar golfvet kan man gnola en
vers af Fröding eller Heidenstam, eller
i sitt stilla sinne beundra hvad man
läst om revolutionens hjältemodiga
kvinnor, deras uppoffringar för sitt land och
friheten, eller fundera på hur kvinnans
rösträtt skall lösas. Och så småningom
går man i köket och bildar sig utan att
man själf vet om det. Men försök
därföre hvarje kväll eller om morgonen,
blott medan kaffet kokar, få läsa, om
så endast tio minuter, så att ni har
något att lefva på under dagens lopp.
Men då vill jag också säga att det skall
vara något att lefva på. Här i
Stockholm fins riklig tillgång på goda böcker
genom lånbiblioteken; särskilt kan
omnämnas Stockholms Arbetarebibliotek i
Folkets Hus, där man mot en ringa
afgift kan få låna nästan allt hvad man
önskar. Detta bibliotek begagnas i så
stor utsträckning af de manliga
arbetarne, så ni knappast kunna ana det, ty
läslusten och lusten att bilda sig är hos
dem en helt annan än hos kvinnorna.
Därigenom komma de före; komma då ej
kvinnorna med, hvad blir följden? Jo
förakt och förtryck. Det blir ej blott
klassförtryck, utan därtill kommer en
lika farlig fiende att kämpa emot,
könsförtrycket; ty det är lika svårt att
förtryckas af sina egna som af främmande.
Då det nu finnes tillgänglig god litteratur
så låt oss fröjda oss med den.
Tidningarna skola vi ju också läsa; men allt hvad
de innehålla är ej lifgifvande.
Olyckshändelserna t. ex. bruka folk dö af både
andligen och lekamligen. Följetongen är
i de flesta fall dålig. Men i tidningarne
finns ju annat. Om ni ej med detsamma
kan intressera er för politik och
riksdagsförhandlingar så finns det ofta
anmälningar af böcker (hvaraf ni kan få reda
på en hel del som ni sedan kan
efterhöra på lånbiblioteket), konst och teater
samt många intressanta uppsatser. Men
lägg framför allt bort att läsa om
olyckshändelser och mord, ty det förstör
nervsystemet och stjäl bort tiden för
annan nyttig läsning. Huru oupplysta
och litet utvecklade människorna i
allmänhet äro bevisas däraf, att tidningarna
så mycket sysselsätter sig med hemska
saker. Vi tycka det är rått, då
spanjorerna med gladt mod åse en
tjurfäktning, där blodet flyter i strömmar från
de för publikens nöje uppristade och
döende människorna och djuren. Men
är det ej samma känslor, fast för oss
själfva maskerade, som låter oss frossa
i de hemska saker som tidningarne, tack
vare läsarna, äro så pigga att publicera.
Lägg därför bort att läsa
brottmålshistorier!
Då man börjar läsa, blir man
medveten om att man måste läsa mera för
att få en öfverblick öfver lifvet, världen
och dess förhållanden. Vi lära oss då
äfven förstå sammanhanget, få se huru
släktet, liksom individen, vuxit från en
obetydlig början till våra dagars rika
möjligheter. Det gifves nu så många
vetenskapliga uppsatser, i hvilka vi få
lära känna jordens utvecklingshistoria.
Vi få på det viset af vetenskapen till
skänks allt det arbete och all den möda
den haft, för att rädda människorna
från gångna århundradens vidskepelse.
Detta bör äfven, då vårt förstånd blifvit
upplyst, rädda oss från att hänge oss
åt första bästa religiösa sekt, som vill
taga oss under armarna.
Hvad är det som gör människorna i
Ryssland så vidskepliga? Jo, den djupa
okunnigheten. Äfven vi äro vidskepliga,
fast vi ej märka det så mycket själfva;
men när vi rannsakar hjärtan och njurar så
skola vi nog se, att äfven vi hafva
behof af så mycken bildning vi möjligen
kunna få. Och därföre, jag upprepar
det ännu en gång, måste vi läsa, Inte
en roman till slut för att se huru det
går (då är det bara att titta i slutet),
utan sådant som kan gifva oss
förklaring på huru vårt lif kan bli rikt och
fritt, huru vi skola kämpa mot andligt
mörker och högmod, och huru vi
därföre först få gå till doms med oss själfva.
Somliga böcker skola för oss blifva en
spegel liksom lifvet är det; och liksom
det lär oss att det vi ej finner godt och
vackert hos andra, det böra vi utrota
hos oss själfva, så skola böckerna, d. v. s.
de goda människorna som lefvat med
sitt exempel och sitt tal, blifva våra
lärare och föredömen.
Ty att blifva bildad, det är ej att ha
gått i skolan så och så många år och
fått betyg på att man är mogen, utan
det är att se med ögonen, höra med
öronen och förstå med förståndet. Är
det då godt så kan man lika väl själf
bilda sig som någonsin en skola kan
göra det; ty många af dem som med
goda betyg lämnat skolan, hvarken
äro eller någonsin komma att bli
bildade, ty de förstå ej bildningens innersta
natur och väsen.
Kom därför ihåg hvad ni skyller er
sak och sök upplysning. Ty kunskap
är makt och makt ger frihet, alltså ingen
frihet utan kunskap.
Esther Borge.
 |
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
