Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
man börjar finna, att det icke är ur
vägen, att helgedomen prydes med
blommor och ljus för att också den
måtte stämma till andakt. =
På frikyrkligt håll gör sig sam-
ma uppvaknande märkbart. Sö-
nerna till de fäder, som förr i sina
predikningar förlöjligade eller för-
dömde altartjänst och prästdräkt,
de diskutera nu slutet eller öppet
utgivandet av handbok med skrivna
böner och komponerandet av en
prästrock, eller som den kallas »ka-
raktärsrock», vilken gåve också
pastorn ett värdigare yttre, än man
menar en rät och slät bonjour
gör.
Och hur tolkas detta arbete, den-
na strävan? — På vissa håll som
ett ytligt och andetomt försök att
dölja ett klent innehåll genom en
skön form. Man orerar om en ri-
tualistisk strävan, som bygger på
ett psykologiskt missgrepp. Ja, en
och annan av de okunnigaste, men
snabbaste att nedsätta och miss-
tänkliggöra, sticker fram med ett
ord, som gör sig präktigt, om den
katolska faran. Det gör den som
råkade komma på en vesper, och
häpnade över att finna den kyrka
fullsatt, som han hoppats snart
skulle få stänga dörren för alltid.
Men de finnas också, Gud vare
tack, som däri se ett Guds Andes
verk i människosjälarna hän mot
tillbedjan.
Och skulle det vara underligt,
om vår tids människor längtade
efter en stund, då de kunde i still-
het få tillbedja?
Var värld är söndersargad och
blödande, vårt arbete och vår um-
gängelse är orolig och forcerad till
det yttersta, t. o. m. vår vila söka
vi nå genom att i radio slunga oss
från en föreläsning i Berlin till en
konsert i Birmingham eller en pre-
dikan i Jakob. — Är det då under-
ligt, om vi, sena tiders barn, söka
Martin Leby
stillhet åtminstone i Guds hus,
längta efter en plats, där vi kunna
tillbedja i anda och sanning? Ja,
är det icke naturligt, att vi också
inom religionens värld söka, icke
endast verksamhet och arbete bland
människor utan också vila och
kraft hos Gud?
Det har alltid varit så, att den
mäktigaste verksamhet inom Guds
rike haft som grund och kraftkälla
bön och tillbedjan.
I nattens stillhet på det ensam-
ma berget hämtade Guds Son kraf-
ten till arbetet nere bland männi-
skors barn. — I Judas hus vid Raka
gatan i Damaskus låg Saulus på
knä inför Gud, i trenne dagar, un-
der vilka han varken åt eller drack.
Där inför Guds ansikte, föddes
Paulus, hedningarnas outtröttlige
apostel.
Men vi kunna gott gå till vår tid!
Det finnes tvenne kyrkobildningar
i vår tid, vilka båda erövra ny
mark. Det anses kanske i allmän-
het, att de äro varandra så motsat-
ta, att deras namn ej kunna näm-
nas på samma dag. Och ändå ha
de många typiska drag gemen-
samt. Den ena kyrkan är så nära
den älsta, den andra den yngsta:
jag menar Katolska kyrkan och
Pingströrelsen.
Man har sagt mycket fult om
både Katolicismen och Pingströrel-
sen i fråga om deras förmåga att
värva proselyter. Ofta ha säkerli-
gen domarna varit mer än berätti-
gade. Men det vore oärligt att icke
tillstå, att det finnes en sida hos
dessa båda, en god och uppriktig,
som möter ett djupt religiöst behov
hos vår tids oroliga och sönderslit-
na människor. Och det är: De giva
i sitt gudstjänstliv rika tillfällen till
tillbedjan.
Den måhända främste kännaren
på evangelisk botten av katolskt
fromhetsliv torde väl vara pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
