Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
hus. Likvisst lurar även här en
fara fastän av annan art just på
grund av denna sångarts demokra-
tiska kynne. Det demokratiska har
lätt något neddragande plebejiskt
med sig. Detta kan framträda just
vid framförandet av sången. Till-
låter melodien och de alltsom oftast
upprepade. orden. i refränger, kan
lätt den tunga massan råka i en
sådan svikt, att trots det allvarliga
innehållet tangerar man lätt det
burleska, slagdängeaktiga. Därmed
komma vi in på de s. k. minder-
värdiga melodierna, mest importe-
rade från de mäktiga rikena väster
om haven. Fasthålla vi strängt,
vad vi menade innebörden av sång-
en i Guds hus vara, nämligen en
evangelieförkunnelse i toner, avse-
ende Guds ära och församlingens
uppbyggelse, så vore det dåraktigt
förmena dylika sånger existensbe-
rättigande, om de visat sig främja
Guds rike. Och detta ha de otvi-
velaktigt gjort, varå säkert många
exempel skulle ur enskildas erfaren-
het kunna angivas. Det kan icke
nekas, att »dessa med väckelsen un-
der förra århundradet importerade
anglikanska melodierna ha en starkt
eggande, påträngande karaktär. Li-
kasom väckelsen kom med nya er-
farenheter att besjunga, så kom
denna sång med ett nytt tungomål
att besjunga dem på. Säkert har
denna sång utlöst mycket svårmod,
måhända kommit som en befrielse
från mycket mörkt och tungt i det
svenska folklynnet. Som den angli-
kanska religiositeten har den i myc-
ket verkat förytligande, men ock
givit en praktisk, orädd syn på de
religiösa frågorna "» På grund
härav måste vi ovillkorligen er-
känna, att dessa sånger fyllt och
F. M. Allard
ännu fylla en stor uppgift i Guds
rike. Men det kan heller icke nekas
till, att dessa s. k. mindervärdiga
sånger i allmänhet ha en mycket
kort livstid. De avlösas så snart av
nya. »Mose och Lamsens visor»
känna numera få till. Även Ahn-
felts mången gång mycket värde-
fulla sånger äro rätt så bortlagda.
»Solskenssångaren Hultman» och
andra äro nu på modet. Detta är
ett öde, som förföljt dylika sånger
sedan långt svunnen tid. År 1704 ’
utkom Freylinghausens Gesangbuch
i Tyskland i samband med pietis-
men. Den var mest utbredd av alla
sångböcker i det 18:de århundradet.
Sista upplagan hade bortåt 1500
nummer. Men de ha dött, med un-
dantag av några få?.
Varpå beror denna massdöd?
Det finnes en lag såväl inom kons-
ten som religionen, vilken så kan
uttryckas: det högsta vi känna krä-
ver för sitt framträdande på tid och
längd en mot detsamma svarande
form. Får kristendomens höga idé-
innehåll en bristfällig form i text-
avfattning eller melodi, måste denna
form förr eller senare giva vika för
bättre utformningar. Det höga idé-
innehållet fördrager ej det minder-
värdiga även om det understundom
kan nedlåta sig därtill. Likasom
Guds Son blott en tid vandrade här
nere i förnedringsgestalt men i
denna gestalt ej mer skall uppen-
bara sig, så kunna de religiösa idé-
erna ej alltjämt vandra omkring
bland oss i tiggareskepnader utan
de måste tillägna sig en den skö-
naste form. Ju mera formen svarar
mot idén, desto livskraftigare är
formen. Den kan visserligen dyka
ned i tidens svallvågor men för. att
åter komma upp. Det mindervär-
2 Ur doc. G. Lindbergs föredrag: Aktuella liturgiska frågor vid 5:te allm. sv. kyrko-
sångsmötet i Skara 1924.
? I 1921 års koralbok mel t. n:o 52 (dur), n:o 58 b, n:o 81 och N:o 285.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
