Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
betydelse i Jesu liv och gärning.
Så pekar fisken hän på bespis-
ningsundret, fiskafänget, nattvar-
dens instiftande och annat, vartill
kom att tecknet, placerat på av-
somnades hällar kunde bliva en
predikan om, hurusom dessa i liv
och i sin gärning sökt vara visa
och goda Kristi tjänare.
Foten trampande på ormskallen
är en innehållsrik och talande sym-
bol för hela Kristi gärning. Den
för tankarna till Bibelns första
blad och till orden: »Denne skall
söndertrampa ditt huvud, och du
skall stinga den i hälen». Den
viktigaste symbolen för Kristi gär-
ning är dock givetvis Korset, men
skulle det föra oss alldeles för
långt att i detta sammanhang ingå
på detta kristenhetens stora seger-
tecken och de olika former, som ur
det T-formade korset under tider-
nas lopp vuxit fram.
Man torde kunna säga att evan-
gelistsymbolerna tillsammans äro
ett" gemensamt tecken för Kristi
ord och Kristi lära. Om man ut-
går från begynnelseorden i Johan-
nesevangeliet om Ordet, som blev
kött, kunna evangelistsymbolerna
få en sin förklaring så, att man i
den första kristna församlingen
ville genom dessa tecken under-
Hj. Danell
stryka att nu hava Kristi ord tagit
jordisk gestalt, det är, tagit gestalt
i de fyra elementen, vattnet, elden,
jorden, luften. Ty vad är väl
Matteussymbolen annat än vattu-
mannen, Markuslejonet tecknet för
elden, Lukasoxen för jorden och
Johannesörnen för luften?
Till slut må en önskan uttalas,
att vår kristna symbolik i vidare
kretsar tack vare upplysningsarbe-
te från prästers och lärares sida
måtte bliva ett medel för oss män-
niskor till uppbyggelse, lärdom och
trons stärkande. Livet är svårt att
leva. Vi måste utnyttja varje me-
del till att rusta oss. Symboliken
är ett av de bästa.
Symboliska tecken och märken
äro ingalunda att leka med. Där-
för bör ock varje tecken placeras
på rätt plats och på värdigt sätt.
Man väver icke in centrala kyrk-
liga symboler i korets matta, utan
att därmed förtjäna medkristnas
medömkan. Detta vare nog sagt
för att framhålla betydelsen av att
vi i likhet med våra fäder böra
hålla de kristna tecknen och sym-
boliska bilderna heliga !.
K. M. Westerberg.
I anledning av Handboksrevisionen.
Den Diskussion, som i anled-
ning av handboksrevisionen an-
ordnats gemensamt av Kyrkosång-
ens Vänners Centralkommitté och
Linköpings stifts teologiska säll-
skap hade på förekommen anled-
ning måst förläggas till Norrkö-
ping, där S:t Hedvigs nybyggda,
stålliga församlingshem upplåtits.
Kontraktsprosten GC. RR. Sundell,
Ö. Eneby utsågs att leda förhand-
lingarna.
Den förste inledaren, Biskop Hj. Da-
nell, begynte med ett klarläggande av
gudstjänstens begrepp, Gudstjänsten, syn-
nerligast högmässan, är mötet mellan
1 Överstycket till denna artikel är tecknat av förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
