Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I anledning av Handboksrevisionen.
liturgiska innebörd varför dessa utbyttes
mot liturgiska psalmer de tempore. Detta
gäller nu först och främst Introitus och
Graduale. Man hade i klart sikte dessa
delars de-tempore-karaktär. Det torde
också vara otvivelaktigt, att Luther just
diktade sina första psalmer, främst då
högtidspsalmerna, såsom ersättning för
dessa de-tempore texter. Så för
Advent: Nun kommt der Heiden Hei-
land, diktades ur adventshymnen: Veni
redemptor gentium.
Jul: Christum wir sollen loben,
julhymnen: A solis ortus cardine.
Pingst: Komm Gott Schöpfer, Heilige,
Geist. ur Pingsthymnen Veni creator Spi-
ritus, och Komm Heiliger Geist, Herre
Gott ur graduale: Veni sancte spritus...
Man utarbetade fullständiga guds-
tjänster de-tempore med bestämda psal-
mer för varje söndag till Introitus, Gra-
duale etc. Så skedde t, ex. första gången
i Keuchenthals Kirchengesänge, en kor-
sångbok från 1573, som kodifierade bru-
ket i Wittenberg. Sedan följde många
gudstjänstordningar denna praxis. För-
hållandet gestaltade sig på liknande sätt
i Danmark (Thomesens Salmebog 1563
och Jespersons Graduale 1573).
I Sverige kom detta icke till utarbe-
tande annat än på enstaka punkter, an-
tagligen av brist på psalmer. Man nöjde
sig med att anvisa alternativ. Så har
Introitus och Graduale övergått till psal-
mer, men på samma gång mist sin litur-
giska karaktär, Dock äro vi i Sverige
relativt lyckligt lottade, då de liturgiska
momenten dock kvarstått i medvetandet.
Man kan jämföra exempelvis med för-
hållandet i Danmark, där i Ritualet av
1685 Kyrie, Gloria, Alleluja (!) Credo och
Agnus Dei ersatts av psalmer. Mässbe-
greppet är här försvunnet.
Frågar man efter den nya idén som
sammanhåller det hela blir svaret: Pre-
dikan. Denna äter upp mässan. Detta
är alltså i stort sett den liturgiska ut-
vecklingsgången: 1) det liturgiska ledets
utbytande mot liturgisk psalm. 2) alter-
nativa psalmer. 3) psalmvalet fritt. 4)
det liturgiska ledet förlorat.
Denna utvecklingsgång kan iakttagas
hos oss beträffande Introitus och Gra-
duale, vilka som liturgiska led uppmju-
kats, — predikan behärskar dem, |
Nu gäller frågan Credo. Skola vi slå
in på den angivna vägen? Onekligen är
Credo nu ett liturgiskt moment av stort
värde. Ingen kan neka till att detsamma
betecknar en stegring och är en av guds-
tjänstens höjdpunkter.
ur
67
Introitus. Detta moments de tempore
princip och sammanhang med mässan
har redan starkt uppmjukats. De gamla
Introitus motsvaras väl numera av in-
gångspsalmen, som ju har de-tempore-
karaktär. Genom den sista handboksre-
visionen har ju Introitus dock åter be-
gynt komma in i den svenska högmässan.
Frågan är nu: vilken väg skall man gå?
Skall anordningen bibehållas, bör den gi-
vetvis utökas helst, och slutligen, så att
varje söndag får sin bestämda Introitus.
Men då torde detta ock draga med sig
frågan om Gradualens liturgiska bestäm-
mande. Då äro vi inne på omdaningen
av vår gudstjänst till genomförd de-tem-
poreprincip. — Då man icke kan önska
att psalmerna inskränkas, torde vägen
vara mera bestämda anvisningar beträf-
fande valet av psalmer. Det fria valet
skulle då inskränkas till speciellt predik-
stolspsalmerna. En början i denna rikt-
ning är gjord i Evangelieboken.
Vad kan i den nuvarande revisionen
göras såsom första åtgärd? Utvidgande
av antifonierna till kyrkoårets olika ti-
der, ehuru detta naturligtvis ej kan bli
fullt tillfredsställande, då somliga sön-
dagar ej passa in i tidsstämningen. Vi
vore därmed i färd med att återvinna ett
värdefullt liturgiskt moment som sedan
1614 blott rudimentärt funnits. Frågar
man sig i vilken form som dessa anti-
fonier skulle kunna återbördas åt oss så
synes den lämpligaste vägen vara att
uppsöka de gamla Introitusantifoniernas
texter och musik. Musikaliskt sett före-
ligger här visserligen den svårigheten att
mässans övriga gregorianska musik under
tidernå i så hög grad förvanskats. Dock
borde en alternativ serie av gregoriansk
musik för dessa antifonier finnas jämte
de nykomponerade, moderna. Härvid
borde gammal svensk tradition uppsökas.
Vid Offertoriet gälla ej samma betänk-’
ligheter mot den gregorianska sången
som vid Introitus. Här hör den med sin
mystik till. Alltså: ett offertorium, al-
ternativt eller vid sidan av tillredelse-
psalmen. Men för detta är tiden ej nu
mogen.
I hög grad aktuellt är däremot kravet
på revision av Litänian. Nu är den ett
lappverk, den bör göras till det konst-
verk den egentligen är. Även dess me-
lodi synes vara långt ifrån lyckligt re-
viderad.
Ett crux, som liturgien nu måste
bära är den nya bibelöversättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
