Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgiskt-kyrkomusikaliska strävanden 137
gon familj frambära budskap om
någon i kriget stupad eller lemläs-
tad. Efter några dagar synas ett
par sörjande i familjen åter med
i kören. Det var deras tröst och
vederkvickelse att med sångens to-
ner lindra smärtan. |
Från föreningens ledande män
utgå allt som oftast välbetänkta råd
och maningar. Man varnar efter-
tryckligt för att vid krigsgudstjäns-
terna låta lidelsefulla hatsånger få
förekomma. Ej heller passa patrio-
tiska marscher och världsliga folk-
visor med kristlig anstrykning. I
kyrkan äro vi inför Gud, som har
vårt fäderneslands öde i sin mäk-
tiga hand. Den heliga sången är
ej till, för att man skall söka för-
gätenhet i ljuv klang och hög konst,
såsom man kunde föreställa sig,
utan i den ljuva konst, som syftar
mot evigheten.
År 1916 börjar man skymta det
stora reformationsjubileet och vad
det kan tillföra det kämpande fol-
ket och dess små kämpande körer
av ny kraft. Det konstateras, att
kriget i så måtto tryckt sin stämpel
på de sjungande skarornas presta-
tioner, att dessa i början företett
grunddraget "av ’sorg och saknad,
då och då vid vunna segrar avlöst
av festligt klingande jubeltoner; se-
dan, då man begynte förstå, att
kriget skulle räcka länge, ha toner
ljudit, burna av tålamodsstämning
och fast förtröstan om slutlig seger.
En mängd nykompositioner för
minnesgudstjänster över de fallna
bringas till körernas kännedom,
varjämte erinringar göras om det
myckna kärnfulla gamla. Dessut-
om lämnas till församlingarnas
tjänst en mängd utarbetade litur-
giska ordningar.
Man ser sålunda, huru den tyska:
evangeliska kyrkan i sångväg mobi-
liserat och på allt sätt understött
det för sitt liv kämpande folket för
att tillföra det all den andliga kraft,
det i sin fruktansvärda nöd behövt.
Härtill komma nu också såsom en
underbar hjälp, en gudomlig skic-
kelse, de genom reformationsjubi-
leet renade gudstankarna, ett i san-
ning märkligt inslag till att uppe-
hålla modet och förtröstan, men
innan vi ingå på att tala om refor-
mationsminnets betydelse, måste vi
dock något bevittna den heliga
sångens härlighetsuppenbarelse där-:
ute bland de kämpande skarorna.
Här framträder, åtminstone i de
första krigsåren, huru fosterlands-
kärleken i förbund med gudstron,
ej minst då den tar sig uttryck i
sångens toner, förmår ännu bilda
ett fäste ej blott mot misströstan,
utan ock mot den råhet och förvild-
ning, som, all disciplin till trots, i
ett krig knappt står att stävja.
Efter den stora frammarschen i
väster intill dess kriget stagnerat i
skyttegravarna, får man i de eröv-
rade orterna bevittna märkliga ting.
T. ex. i S:t Quentin anordnas kyrko- :
konserter av de krigare, som i freds-
tiden idkat musiken professionellt
eller. såsom amatörer — allt under
högsta ledningens protektion. Det
skrives: >»Huru hungriga äro ej våra
soldater efter att få lyssna till Bachs,
Händels, Corellis m. fl. tonskapel-
ser! Vilken andakt i kyrkorna, där
uppföranden skett av delar av
Bachs kantater eller Händels stora
Halleluja-kör.> :’|Det | hade . kom-
mit ut ett rykte bland de i sta-
den kvarboende fransmännen, att
de barbariska tyskarna skulle ställa
till en stor bal, där man väntade sig
orgier av vildaste slag — och så blir
det i stället en stor festgudstjänst i
domkyrkan i närvaro av det där-
varande géneralitetet med von Bä-
low i spetsen. Man uttalar det
hoppet: >»Även på konstens område
blir kriget en uppfostrarinna för
det kommande släktet och visar vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
