Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Yngve Brilioth
Individuella kalkar.
Med anledning av att den utomlands, särskilt i Tyskland, under de sista
decennierna mycket livligt debatterade frågan om individuella kalkar
vid nattvardsgång på sista tiden jämväl blivit aktuell hos oss, har redak-
tionen begärt några uttalanden i saken. Här nedan publiceras dels ett
meddelande från kyrkoherden i S:ta Claras församling i Stockholm,
G. Bokander, dels ett uttalande .av professorn vid Åbo akademi
Y. Brilioth. |
Pastor Olfert Ricard hade haft
en ungdomsvecka med rikt givande
föredrag varje afton i S:ta Clara
överfyllda kyrka. Veckan skulle
avslutas med nattvardsgång söndag
afton, och Ricard hade förklarat
sig vilja vara med. Men när han
kom i kyrkan och fick se anord-
ningarna, sade han: »Har ni gemen-
samhetskalk? Ja, då vill jag inte
vara med. Sådant anse vi för gri-
seri i Danmark». — Från den stun-
den släppte mig icke tanken, att
det åtminstone i någon Stockholms-
kyrka borde för dem som så önska
finnas individuella kalkar. Och
varför ej just i vår kyrka? Genom
kyrkorådets och församlingens väl-
villiga tillmötesgående blev också
detta önskemål nått sistlidne höst.
Jag tror ej just på faran av ati
dricka ur gemensam kalk, isynner-
het när nödiga och möjliga försik-
tighetsmått vidtagas. Men faktiskt
finns det människor, som känna
obehag vid tanken på den, och som
därav störas i sin andakt, kanske
till och med bli borta från nattvar-
den. De vilja ej gärna annars
dricka ur en bägare, som någon an-
nan redan druckit ur. Skall det
vara nödvändigt att göra detta just
vid nattvardsfirandet? Och om nå-
gon enda ärlig själ, som längtar ef-
ter att få deltaga i nattvardens ena-
stående högtid, avhålles därifrån av
snygghets- eller hälsoskäl, borde
detta väl vara anledning nog att
försöka ett annat sätt för vinets di-
stribuering.
Det är sant: den gemensamma
kalken framför allt är ju symbolen
för nattvarden såsom communion.
Blir ej uttrycket för gemenskapen
1 nattvarden fördunklat genom in-
förande av individuella kalkar? —
Härtill kan svaras: gemenskapen i
nattvarden kan aldrig bero på nå-
got yttre. Det är den gemensamme
Frälsaren, Jesus Kristus, som med ’
sin förlåtande kärlek smälter alla
samman. Och dessutom: den ge-
mensamma kalken användes i alla
fall. Varje nattvardsgäst får vinet
ur den gemensamma kalken, men
överräckt i en särskild bägare.
Något av det viktigaste vid denna
form för distribuering är ju, att den
ej på något sätt kommer att verka
servering. Så kan lätt komma att
ske. Och. det skulle ju ej utan skäl
kännas som en profanering av det
heliga. Alla, som deltagit i natt-
vardsgång i vår kyrka efter infö-
rande av de individuella kalkarna,
ha funnit, att den faran blivit lyck-
ligt avvärjd.
Anordningen är följande. De
små kalkarna äro på förhand pla-
cerade på en liten hylla, som är
fäst vid insidan av altarrunden.
Den är av oxiderad koppar, be-
klädd med refflat gummi. Såsom
en ej alldeles oviktig detalj bör
kanske nämnas, att kalkarna stå
före användandet upp- och :ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
