Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Något yrkande att tvenne exa-
mina för folkskolan anordnas, en
högre, avsedd för de mera bemärkta
befattningarna, och en lägre, av-
sedd för de övriga, har, mig veter-
ligt, ej framkommit.
Vår nuvarande organist- och kan-
torsexamen med sina kurser för
godkända betyg upp till Berömlig
är så pass omfattande, att den bör
kunna räcka såsom kompetensvill-
kor för samtliga platser i riket.
Skulle emellertid utvecklingen på
någon plats tarva någon komplette-
ring i t. ex. instrumentation och or-
kesterbehandling m. m., så kan
detta lätt ske utan att man behöver
riva sönder det nuvarande examens-
väsendet.
Man bör aldrig stifta lag efter
undantagsför hållanden.
Om tvenne examina inrättades,
skulle helt visst den lägre examen
komma att betraktas som minder-
värdig och anseendet för innehava-
ren av sådan examen bliva därefter.
De reala verkningarna torde icke
bliva mindre ödesdigra, då frågan
om lönereglering i sinom tid skall
behandlas.
Fredrik Hjort
Här föreligger sannerligen skäl
för betänkligheter inför ett sådant
förslag, som Musikaliska Akade-
mien kommit fram med.
En sak i vår nuvarande examen
bör dock rättas: I stället för nuva-
rande tre betygsgrader, B, AB och
A, med sina långa distanser mellan
varje grad, bör införas samma be-
tygsgrader, som gälla vid våra andra
undervisningsverk, nämligen betygs-
graderna B, Ba, AB, a och A. Här-
igenom kan en mera noggrann vär-
desättning av kunskapsmåttet åstad-
kommas.
Jag har med detta inlägg endast
velat rikta uppmärksamheten på
att en av organistkårens livsfrågor
är i färd med att lösas av Musika-
liska Akademien, utan att den kår,
som det gäller, lämnats tillfälle att
yttra sin mening. — För övrigt sy-
nes det mig anmärkningsvärt, att
Centralstyrelsen för Sveriges allm.
Org. och kantorsförening under de
senaste decennierna så sällan hän-
skjutit frågor av vital betydelse till
prövning och uttalande av stiftsför-
eningarna.
Fredrik Hjort.
Kyrkosångsmötets eftermäle i utlandspressen.
uu.
Den redogörelse för kyrkosångs-
mötets eftermäle i utlandspressen,
som påbegyntes i förra numret,
fortsättes härnedan.
Två av de danska representan-
terna, organist Julius Foss, ordfö-
rande i och representant för Dansk
Organist- og Kantorsamfund, och
slotsorganist Th. Gilberg, ordfö-
rande i och representant för Dansk
Organist- och Kantorforening, ha i
Dansk Kirkemusiker-Tidende (n:ris
12/1927 och 1, 2/1928) infört redo-
görelser för mötet, ur vilka följande
utdrag meddelas:
Herr J. Foss skriver bl. a.:
Morgentjenesten om Lerdagen var der-
imod en rigtig liturgisk Gudstjeneste — —
Ved denne og efterfolgende liturgiske
Tjenester tog Sangerne Plads i Hoejkoret,
Herrerne, hvoriblandt en Del unge Prester,
i Korets Sydside, Damerne i Korets Nord-
side, medens der til Altertjenesten funge-
rede 3 Prester foran Alteret. Og ved disse
Lejligheder naaede denne Kirkesangshojtid
saavel sangligt som gudstjenstligt sine Kul-
minationspunkter. Selv bortset fra, at den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
