Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handboksfrågorna i Finland 19
Handboksfrågornas behandling vid senaste kyrko-
möte i Finland.
DEN KYRKOHANDBOKRK för den Evangelisk-lutherska kyrkan i Fin-
land, som antagits av sjunde allmänna kyrkomötet år 1913, beteck-
nar i många avseenden en helt ny syn på de liturgiska frågorna. Man
har visserligen icke varit fullt konsekvent vid det praktiska utförandet
av den principiella nyorienteringen, och man kan tryggt säga, att trots
uppriktiga försök att i den svenska upplagan hävda språkets rätt, fler-
städes inflytanden från de finska texterna oförmånligt gjort sig gällande,
men kursen, efter vilken man styr, är given och ägnad att väcka glädje.
I detta avseende har också biskop Ullman i Sverge uttalat sin uppriktiga
glädje över de vinningar, som genom denna handbok tillskyndats Fin-
lands kyrka. .
Vad som i första hand väcker intresse, är den rikedom på alter-
nativa formulär, som kyrkohandboken inrymmer. De äro visserligen
icke alla likvärdiga. Av de tre föreslagna vigselformulären, för att
blott taga ett exempel, är knappast mer än B-formuläret det gamla över-
lägset. A-formuläret är alltför didaktiskt och C-formuläret delvis allt-
för rationaliserande, med dess utelämnande av det gamla äktenskaps-
löftet och det snusförnuftiga och för kärlekens rätta natur upprörande
tillägget: »Vill du älska — intill döden?» Men frånsett detta och lik-
nande kalamiteter har handboken icke litet vunnit av denna utvidgning.
I högmässoliturgien är alternativet att läsa allmänna kyrkobönen
från altaret en nyhet, som man 1 kyrkomötet synes ha fruktat för men
som man rent principiellt dock godkänt såsom det enda liturgiskt och
logiskt riktiga. Det var hänsynen för traditionen och akustiska skäl,
som avgjorde frågan därhän, att den gamla ritualen bibehölls såsom
första alternativ. En nyhet är också införandet av särskilda inlednings-
språk på högtidsdagar, vilkas användbarhet dock väsentligen reduceras
därigenom, att kyrkomötet, med det bristande sinne för det rent musi-
kaliska, som tills dato präglat dess arbete, icke sett till, att samtliga
språk blivit tonsatta.
Olaus Petri syndabekännelse har fått stå orörd, med den lilla för-
ändringen av »fört ett syndigt leverne» till »syndat», men såsom första
alternativ har här emot kyrkomötets egen princip, att låta det hävd-
vunna intaga första rangplatsen, inskjutits en »förbättrad», d. v. s. till
oigenkännelighet urvattnad »Olaus Petri».
I nattvardsliturgin har en ändring gjorts med hänsyn till de sär-
skilda styckenas ordningsföljd, som i 1928 års kyrkomöte framkallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
