Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Secr. Utskottets beslut om troppsammandragning i Finland. Häftig strid härom på riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. §. 18, hvarpå secr. utskottets instruction var grundad, bland
hemliga ärenden, som tillkomma dess befogenhet, också
omtalas ”någon krigsplan”, men detta förnekades ega
tillämpning, då ständerna ej beslutat krig utan önskade sitta i fred.
Secr. utskottet hade af stånden sin magt; egde ej dessa att
ändra secr. utskottets beslut, så vore så godt, att de lemnade
allt i dess händer och reste hem. Men å andra sidan
förnekades, att stånden kunde befatta sig med frågor, hvilkas
omständigheter de ej kände; ville de åter taga reda på alla
omständigheter, så behöfdes intet secret utskott. Hela
frågan gällde några kanoners flyttande och några regementens
sammandragande; huru skulle det gå om secreta utskottet
beslöt i vigtigare mål? Till offension fordrades ståndens
bifall, med tropprörelser i fredstid behöfde secreta utskottet
ej befatta sig, men här vore fråga om en ”defensiv krigsplan.”
Derhän gick man i oblyg sophistik! Men emellertid hade
en bonddeputation å ståndets vägnar förnekat secr.
utskottets rätt till det tagna beslutet; och när lagman Lilliestjerna,
lemnande formfrågan, började skildra Finlands olyckliga
tillstånd, afbröt landtmarskalken den beklagliga oredan, som
varat i fyra timmar, genom propositionen: ”om secr.
utskottet efterlefvat sin instruction”, hvilken besvarades med
öfver-vägande ”ja”. Frölich, som först begärt bordläggning,
påstod, att frågan derom först bort afgöras, och när
landtmarskalken det oaktadt på andras uppmåning upplöste
sammanträdet, förbehöllo sig många att få protestera 5).
Yid adelns nästföljande plenum, d. 19 Febr., visade de
missnöjda synnerlig ifver att bringa trätoämnet på tal och, så
snart det föregående protocollet, efter några andra frågors
afgörande, upplästs, fordrade de att genom en deputatiozi
få utredt, huruvida secr. utskottets tolkning af §. 21 R. O.
vore riktig, så att denna kunde blifva en klar lag. Denna
paragraphe förbud, att inga marcher under riksdag finge ske
utan ständernas samtycke, hade secr. utskottet ansett träffa
K. M:t och rådet, men sig sjelft repræsentera riksens ständer. 5
5) R. o. A:s Prot. d. 16 Febr. Journal öfver riddarhusets plena,
d. 8 Dec. 1740—4 Aug. 1741 (pfi tyska i geheimearchivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
