Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knekt Bryngel, en gammal trotjänare från Svanås, som följt
sin unge herre till hovs. De hade nyss lämnat Stockholm och
befunno sig nu på väg till Stegeborg, där prinsessan Anna
allt sedan påsk hållit sitt lilla hov. Gösta Svan hade i
prinsessans ärenden besökt det kungliga hovet i Stockholm och befann
sig nu stadd på återvägen efter väl förrättat värv. Färden
brådskade icke. Det vackra vårvädret, den härliga naturen, den
friska skogsluften, allt detta i förening manade Gösta att icke
påskynda ritten utan i fulla drag njuta av nejdens skönhet.
Därför lät han hästen gå i makligt skritt, ungefär som den ville,
och försjönk själv i tankar och minnen.
Han tänkte på den underbara flicka, som han sett tvenne
gånger, först i Litslena gästgivaregård och sedan vid
torneringen i Uppsala, då hon tillfogade de polska junkrarnes
egenkärlek ett så svårt sår, vilket ännu ömmade, enligt vad han nyss
erfarit vid hovet i Stockholm. Fåfängt hade han försökt att
få veta, vem flickan vore. överste Anders Lennartsson, som
han i Litslena sett i flickans sällskap, han visste det nog, han,
men honom hade han ej varit i tillfälle att fråga. Dock visste
han andra, som gjort det, men de hade blivit avspisade med
undvikande och intetsägande svar, som icke gjorde dem
klokare än de voro förut. Ingen vid konungens hov visste något
om flickan, och dock vore Gösta fullt övertygad om, att man
på det hållet gjort sitt bästa för att genomtränga
hemligheten, fast förgäves.
Så kom han att tänka på Zinsky, den unge, rike och vackre
polacken, vilken kort efter hovets ankomst till Stockholm
spårlöst försvunnit. Några sade, att han, skamsen över äventyret i
Uppsala, återvänt till sitt hemland, andra att han rest till
främmande land för att söka glömska.
Från dessa minnen gled tanken över till det tillstånd, vari
han nu under sitt korta besök funnit Stockholm. Det vore
icke gynnsamma och lugnande nyheter, han i detta hänseende
hade att medföra? till det lilla hovet på Stegeborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
