Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dräkten och de av nöd och umbäranden något tärda dragen,
igenkänna vi »vaganten», som vi gjort bekantskap med i Danzig
— det var Lambert Velamsson.
Men hur kom det till att Lambert, som i medlet av augusti
reste från Danzig, icke förrän nu. inträffat här, och varav
härleder sig hans allt för ögonskenliga misär? Han fick ju dock
vid avresan av Mala Spina en väl fylld penningpung. Jo, den
saken är lätt förklarad. Stackars Lambert hade haft en
betänklig otur med sin resa. Vi skola i korthet omtala hans olycka.
Då han i Danzig vid tillfället för avresan icke kunde finna
något fartyg, som ämnade sig till Sverige, gick han ombord på
ett dylikt, som var destinerat till Köpenhamn. Skepparen
lovade att landsätta honom på skånska kusten och därifrån,
menade Lambert, skulle det icke bli honom svårt att färdas upp åt
Sverige. Ja, han blef verkligen landsatt på skånska kusten, men
icke blott han, utan hela skutan, och den landsättningen, som
verkställdes av en rasande sydväststorm, kostade både
skepparen och största delen av besättningen livet. Halvdöd kastades
Lambert i land av de rasande vågorna, och att han någonsin
åter kom till liv igen, därför hade han en barmhärtig
vrakplundrare att tacka. Men däremot gick både den sköna
penningsumman och allt vad han för övrigt ägde förlorat, ty så långt
sträckte sig ej vrakplundrarens barmhärtighet, att han återgav honom
detta. De skånska kustborna hade den tiden icke något vackert
rykte bland de sjöfarande och förtjänade det nog icke heller!
Skeppsbrottet kostade honom icke blott alla hans ägodelar
utan till på köpet blev han sjuk och måste tillbringa flera veckor
i en eländig fiskarkoja, innan han, utblottad och modfälld, fick
pröva på den återstående resans besvärligheter. Det blev ingen
annan råd än att han fick tigga sig fram genom landet, och nu
hade han äntligen hunnit till Mem.
Men vi fortsätta att lyssna till samtalet emellan honom och
Anna Velamsdotter.
— Du känner mig icke, fortsatte han, och i betraktande av
Jakob Bagges skatt 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
