Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Leo N. Tolstoj. Litterär studie
- IX
- X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem: »Hvad som håller folk vid lif» och »Gud är kärleken»
i 150,000 och 130,000 exemplar, oberäknadt hvad ett halft
tjog andra forlaggare, som äfven utgifvit dem, sålt. Knappast
nagot annat lands litteratur torde kunna uppvisa något liknande.
X.
I själfva verket innehåller Tolstojs kritik af kyrka och
samhälle, vetenskap och konst ingenting nytt. Men hvad
som häraf närmast är af vigt och intresse för oss är hans
personliga utvecklingsgång. Utan tvifvel väcker det undran
att se detta snille sluta sin bana såsom fullständig revolutionär
och anarkist. Och att se en man, genom börd,
samhällsställning, bildning och förmögenhet tillhörande de främste i
Europas största land, sitt folks erkändt främste författare,
frivilligt afsäga sig alla dessa förmåner och alla de lifvets
bekvämligheter, hvarvid han sedan sin födelse varit van, för att
vid femtio års ålder börja lefva en bondes enkla och sträfsamma
lif och det blott för att bringa sitt lif i öfverensstämmelse
med sina åsigter — detta må väl vara egnadt att framkalla
en häpnad, må väl förefalla obegripligt och för mången blott
förklarligt såsom vansinne. Den utvecklingsgång som fört
hit må väl då kunna påkalla intresse och vara värd att
någorlunda i sitt sammanhang följas.
Och den är konsekvent. Sträfvandet efter det högsta i
vetande och lif, efter idealet, är grundkraften i Tolstojs
personlighet. Det lefver till en början hos honom blott såsom
en aning. Han söker idealet öfverallt i verklighetens värld
men finner det ingenstädes. Hans sanningskärlek kan ej låta
sig nöja med de bristfälliga inkarnationer af idealet, som han
i lifvet möter, och han går från den ena af dessa till den
andra, från den ena ståndpunkten till den andra. Men
slutligen ser han klart idealet själft: det finnes ej i denna den
sinliga verklighetens värld, det står inför honom såsom en
uppenbarelse från en högre. Men hvarför är det till, om ej
för att förverkligas i den reala världen? Det har ju sin
tillvaro såsom norm och rättesnöre för denna. Och då han
lägger idealets måttstock på verklighetens värld, måste denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:24:38 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tolstudie/0091.html
