- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
134

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pariserhatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En natt blef han bortbytt och kom i händerna på
en gesäll, som åter pantsatte honom för tjugu kopek

hos en jude. Juden var en förståndig man, som visste

att draga nytta af allting, han putsade upp den
afsig-komna hatten och sålde honom för femti kopek åt
samma slaktare, som bjudit tio kopek för honom på
auktionen. Slaktaren hade en piga, som af en
kammarjungfru hade köpt sig en gammalmodig, urblekt
crépe-hatt, och när man såg noga på den, var det ingen

annan, än den koketta ljusröda, som hade förlofvat sig
med pariserhatten i tamburen. Den ljusröda märkte
snart, att hon åter kommit i sällskap med sin gamla

fästman. — Ah, monsieur — sade hon — comment
vous portez-vous? — det vill säga: nu får du mig igen,
ty hon hade allt sin förnäma vana kvar att tala franska.
Men pariserhatten hörde nu icke på det örat. — Pighatt —
sade han — du bör veta att jag är från Paris och att
mina förfäder voro silkesmaskar hos kejsaren af Kina.
Förstår du det, du urblekta, gammalmodiga kökstrasa?
Du har ju inte så mycket som dina sidenband i behåll.

— Och du har inte en gång din skylt I — sade
crépe-hatten, som i förargelsen glömde, att hon inte kunde
annat än franska.

Ja, om pariserhatten blott hade haft skylten, så
hade hans öde varit drägligt nog, ty slaktaren var en
ordentlig man, som borstade honom hvar söndag. Men
utan skylt, hvad duger man till här i världen?
Pariserhatten var alldeles af den meningen, och det gjorde,
att han trifdes illa hos den hederlige borgaren. Han
började fundera på att rymma, och det dröjde inte länge
innan han fick ett tillfälle därtill. En mörk afton, när
slaktaren kom hem från en begrafning, begagnade sig
hatten af första passande vindpust och tog till flykten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free