Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord till Onkel Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt förhärjande reflexionen. De kära barnen få ej lämnas
att växa i ro med deras glada tro på lifvet, deras
lyckliga endräkt med naturen och med sig själfva. De skola
i blinken blifva så utmärkt förnuftiga. De få dagligen
höra huru den blå himlen är endast en tom luft och
den gyllene morgonskyn endast ett duskigt moln; huru
lekens kung bär en krona af papper och huru
barnkammarens gränslösa värld är endast en förstuga till
skolan. Däraf blifva de ock så »förnuftigat, många
bland dem, att de vid tio år mästra far och mor, vid
femton år Gud och fädernesland. De äro invigda i
mycket, om hvilket det vore bättre att vara okunnig,
och däremot okunniga i det, hvarpå den sanna lyckan
hvilar. Arma själfviska, rotlösa, vissnade barn, utan
fäste i himmelen eller på jorden; de äro trötta vid lifvet,
när andra börja att lefva.
Finnes där spännkraft i viljan, så kan ännu mycket
godtgöras. Men det som aldrig kan ersättas, det är en
vissnad, härjad, smågammal barndom. Dessa väsen med
en förtorkad rot kunna blifva goda, nyttiga, verksamma,
upplysta, men sällan lyckliga människor.
Jag föreställer mig, att för detta pris bör man ej
köpa vetandet. Det är en sned riktning i tidens
uppfostran att anse vetandet vara allt. En människoande
behöfver värme lika nödvändigt som ljus. När jag ser
så många frusna varelser utgå från våra skolor, känner
jag mig ofta frestad att önska dem mindre beläsenhet
och mera tro, mindre beräkning och mera hängifvenhet,
men framför allt den själens och kroppens hälsa, som
endast finnes i jämvikten mellan alla förmögenheter.
Det, hvarpå vår tid lider brist och därför mest
behöfver, det är fasta karaktärer. Men huru utbilda sådana
utan ett hälleberg af granit, ur hvilket viljan hämtar sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
