Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silfverpenningens berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1458. Don Henrik, inkant af Portugal, satt i sitt
slott Terzanabal och mottog nyheter om de händelser
som skulle förändra världen. Från norr hörde han talas
om den underlige mannen Gutenberg i Mainz, som
uppfunnit en konst att trycka böcker. Från öster kommo
förskräckande budskap om turkarnas framsteg, sedan de
fem år förut intagit Konstantinopel, och de grekiske
lärde flydde att utbreda sin visdom i västerländerna. Från
söder mottog Don Henrik nyheten att hans skepp seglat
ända till Guinea på Afrikas västra kust, hvilket var den
längsta resa någon sjöman den tiden företagit. Då
blickade den vice och ädle fursten från sina slottsfönster
ut emot den stora Atlantiska oceanen i väster, skakade
eftertänkligt sitt grå hufvud och sade: — Där bortom
oceanen måste finnas ett land; ack att jag ej skall lefva,
när det landet blir upptäckt! — Och jag silfverpenning
låg under jorden, men jag hörde hans röst, och eko
svarade från de omätliga böljornas blå: — Ja ja, där är
ett land, där är Amerika, och Christofer Columbus går
nu i skolan i Genua!
År 1358. Då låg jag i en riddares skrin, och han
drog på sig sin gyllene rustning och red ut till ett torner
spel. Kring banan byggdes ett skrank, beklädt med
schar-lakan, och rundtomkring voro läktare byggda för åskådarna.
Riddaren lät plöja banan med tolf par oxar och utsådde i
fårorna tretusen silfverpenningar, och bland dem var jag.
Därpå redo många lysande riddare in genom skranket och
störtade mot hvarandra i sporrsträck, så att deras lansar
splittrades mot de blanka harnesken och mången hurtig
kämpe tumlade af hästen hufvudstupa i sanden. Konungar
och furstar sågo därpå från läktaren, och sköna fröknar
vinkade med sina fladdrande skärp, och fanorna svajade,
trumpeterna ljödo, hjälmarna blänkte, hästarna stegrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
