- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 5 /
212

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nio guldtaflorna. Berättelse om Finlands medeltidskrig - 7. Om de främmande ryttarna, som redo förbi Saaristo gård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De tycktes likväl vara vid godt mod och sjöngo sällsamt
tonande visor på ett främmande språk.

I spetsen red en högväxt, ståtlig tatarisk furste på
en skön häst, hvars hofvar voro skodda med silfver och
hvars sadelmundering var prydd med äkta pärlor. Efter
honom redo fjorton bruna, skäggiga, med långa lansar
beväpnade ryttare, som förde emellan sig två beslöjade
damer, ridande stadiga, vackra hästar, med bekväma
fruntimmerssadlar. Efter dem följde fyra moriska
slaf-vinnor, äfven till häst. Sist gingo fyra österländska
slafvar till fots, ledande hvar sin packhäst, belastad med
lifsmedel, inpackade i korgar, och österländska varor,
inlagda i väskor af bjortläder. När det sällsamma tåget
hunnit igenom skogen och såg framför sig slätten och
sjön, stannade ryttarna. De förnäma damerna slogo sina
slöjor tillbaka, man såg en ädel fru och en ung fröken,
båda i dyrbara dräkter af silke, och den äldre damen
utropade lifligt: Här är Saaristo gård!

Men hennes glada utrop förvandlades snart till
sorgsenhet, när hon såg de svärtade, öde ruinerna af den
forna riddarborgen, hvars torn ensamt kvarstod, nästan
fördoldt af den täta skog, som vuxit upp omkring det.
Den unga fröken stördes mindre af sorgsna minnen: hon
blickade med förtjusning omkring sig och utropade: —
Där är min älskade björk, där bofinken byggde sitt näste
om våren! Där är min vackra sjö, där jag rodde så
ofta med Sigge och Sten!

— Låt oss uppsöka eremitkojan, där Igor lämnade
Sigge! — yttrade den sorgsna frun. Och den sorgsna
frun var den ädla fru Ingrid Jernarm, Sigges och Stens
bortröfvade moder, och den unga fröken var deras
bort-röfvade syster, Frida; men den stolte fursten, som
anförde tåget, var den tatariske fursten Igor, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:25:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/5/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free