Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nio guldtaflorna. Berättelse om Finlands medeltidskrig - 9. Om den stora striden vid Somero skog och om den okände riddaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h&st öfver vfinstra bakbenets knäveck, så att häst och
ryttare störtade öfver ända. Strax lösgjorde Stenhjärta
sig från snaran. Hans svärd hade fallit, hans hukvud
var utan skydd, han hade intet vapen mer än sina två
starka armar, men ändock sprang han mot fursten, som
hade lösgjort sig krån sin störtade häst och i ett hugg
krossat Matts hofslagares hufvud.
I samma stund hade rökvarna hunnit till stället och
tolk tatarer redo fram att bistå sin furste. De båda
anförarna skildes åt i stridsvimlet, åkerfältet
nedtrampades, jorden uppkastades, man hörde förvirrade rop
mellan klangen af korsade svärd, och fältet insveptes i
ett moln af damm. Då nalkades obemärkt ifrån
Abo-sidan en skara beväpnade ryttare, vid pass fyrtio man
stark, och sporrade sina hästar vid ljudet af striden.
Innan nägon af de stridande märkte dem, hade ryttarna
fördelat sig i två hopar, som kringrände röfvarbandet
och högg från två sidor in på dess leder. Vid detta
oväntade anfall förlorade röfvarna modet och begynte
att fly till skogen, men ryttarna jagade efter dem och
nedhöggo somliga, medan de bundo många andra till
händer och fotter.
Stenhjärta hade slutligen uppnått furst Igor och
kastat honom till marken, när han kände sig gripen i
skuldran af en hand, lika järnfast som hans egen.
Bredvid honom satt till häst en lång riddare med tillslutet
hjälmgaller och sade till honom:
— Hvem är du, som ännu vågar att strida, när
allt edert band är dödadt eller tillfångataget?
Röfvaren ryckte sig lös, trädde ett steg tillbaka och
gaf med sin knytnäfve riddarens häst ett så förfärligt
slag mot pannan, att hästen dignade ned med sin ryttare
och låg där som död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
