Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sötare än sött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i att sätta sig som ett äbäke i purpur till hela världens
beskådan? Dessutom hade han ännu många granna
.konkektaskar kvar: hvad skulle han göra med dem, när
hela hans hok var mätt på sötsaker, liksom han själk?
Det led mot aktonen ekter en het dag, solen begynte
sjunka, hon skulle gå ned precis klockan sex. Konungen
satt ensam och tankkull i sin undersköna trädgfird.
Springbrunnarna sorlade, mandelträden blommade,
fikonträdets skugga blek allt längre på sandgången. Det var
så ljufligt och kridkullt, att konungen begynte begrunda
vid sig själk, om icke denna sköna, lyckliga aktontid var
skönare än Landrin och Montpensier.
Då kom där en kattig kristen slakvinna, ledande vid
handen sin lilla gosse om kyra års ålder. Mor och barn
sågo trötta ut, de hade gått lång väg och hade förvillat
sig in i trädgården, när de sökte ett natthärbärge i slottet.
Konungen var god bjärtad, han körstod att vandrarna voro
hungriga, och det köll honom någonting in. — Slak —
sade han till sin tjänare, som på akstånd bidade hans
bekallningar — hämta hit så många du kan bära ak de
största konkektaskarna.
Slakven gick och återvände snart med kyra stora
askar, uppkyllda med alla tänkbara sötsaker. — Rada
upp deras innehåll här på gräsbänken! — sade konungen
till sin tjänare. Inom sig tänkte han: denna kattiga
kvinna och hennes barn ha aldrig i sin leknads tid hakt
en aning om så utsökta läckerheter. Jag kan köreställa
mig huru godt det skall smaka dem.
— Ät så mycket det lyster eder!—sade konungen
till kvinnan och barnet, som satt sig att hvila i gräset
vid bänken. Modern bröt ett stycke ak sockerkakan och
gak det åt gossen. Gossen höll det i sin hand, men
körde det icke till munnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>