Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla herrn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drigt hår» och en treflig dosa. Många sade ej en gång
tack, nftr de hoppade bort.
Ja, där satt han sedan ensam, och ingen brydde
sig om honom. — Jag måste finna på något bättre åt
barnen än karameller och sockergryn — tänkte han
vid sig själf. — Den glädjen varar så kort och är snart
glömd. Hvad skall jag finna på, att barnen må hålla
ak mig?
Han tänkte så länge därpå, att han tänkte därpå
så länge han lefde. Och han hade väl skäl att tänka
så. Ty han var ensam i världen, ingen höll af honom,
ingen hustru hade han, inga egna barn hade han, fastän
han så gärna önskat sig sådana; en gammal hushållerska
skötte hans bo, dukade hans bord och bäddade hans
säng. Visst hade han, utom sina elever, två eller tre
bekanta, som stundom hälsade på honom, men de voro
gamla som han och kunde ej värma hans hjärta. Det
gjorde honom ondt, att han var en främling här och
långt borta från dem, som varit honom kära i unga
dagar. Men knarrig och misslynt var han ej, tvärtom,
han var gladlynt och språksam. Han hade fått den goda
gåfvan att vara nöjd med sin lott, älska människorna och
göra i tysthet godt. Detta var hans nöje.
Nu lefde han mycket sparsamt. Alltid gick han i
sin gamla grå hatt, sin slitna kappa och sin blå frack
med blanka knappar, åt tarfligt och var nästan aldrig
med om sådana nöjen, som kostade penningar. Hade
han små inkomster, så hade han ännu mindre utgifter,
och därför blef alltid någonting öfver, som han lade ihop
till en sparpenning. Folk började slutligen tro, att den
gamla herrn var en girigbuk. — Den snålvargen — sade
de — han unnar hvarken sig själf eller andra något godt,
han älskar intet annat i världen än det röda guldet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
