- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 6 /
209

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trästubbe, men kunde vid dessa ord ej afhålla sig från
att titta kram litet och kväka: — Högfärd och grannlåt!
Högfärd och grannlåt! Mullvaden hade sitt hål nära
gärdsmygens gömställe och kunde ej heller motstå
frestelsen att sticka fram sitt hufvud ur hålet. —
Högfärd och lättja! Högfärd och lättja! — pep han till
afsked. Icke förr var det sagdt, innan två stenhårda

hagel, stora som dufägg, nedslogo, det ena på grodans
breda nos, det andra på mullvadens pipande näbb. Där
lågo de båda, sträckte ut benen och hade ingenting mer
att säga om sin nästa i denna världen.

Gubben och gumman hade vaknat af det
förskräckliga åskvädret. När detta saktat sig och solen gick
upp, beslöto de att gå och se på sitt linfält. Där var
allt härjadt, krossadt, i grund förstördt, som hade ett
berg rullat fram öfver det nyss så blomstrande fältet.
Gumman stod bestört, gubben vred sina händer. — Milt
sköna lin, mina händers verk, min skicklighets ära och
mina mödors lön, allt, allt är förbi, och vi äro bragta

till tiggarstafven!

— Var icke ledsen, far — sade den fyraåriga gossen,
som följt sina föräldrar. — Jag hör någon där långt
borta på andra sidan af fältet säga: Vi skola ännu blifva
kläder åt Gud.

— Det är omöjligt — suckade gubben. — Hvarken
Gud eller människor kunna numera göra kläder af detta
förhärjade fält.

— Låt oss se åt — sade gumman. — Gossen hör

hvad vi icke kunna höra.

De företogo sig en besvärlig vandring öfver det
ödelagda fältet. Jorden var upprifven, störtbäckarna
hade gjort djupa fåror i marken, högar af osmälta hagel
lågo ännu kvar bland sköflade stjälkar af de forna lin-

14. — Topeliu8, Läsning för barn. VI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:26:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/6/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free