Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skräddaren, som tråcklade hop Finland med Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett laxben i halsen och kommer från doktorn, men nu
mår hon bra och har bjudit madam Rörstrand på
kaffer
— Hvad för något? — skrek Anttila-gubben, röd af
förargelse, medan Nikku af misstag skrufvade sin fiol,
så att kvinten sprang af. — Skäms du inte att göra narr
af mig?
— Här är mitt intyg — svarade Tikka och
framräckte sitt papper. Alla trängdes kring Anttila-gubben
för att få del af det märkvärdiga dokumentet. Harjus
Mårten, som ej kunde* läsa skifvet, måste fråga de öfriga
hvad där stod. Ja, där stod ganska riktigt, att så och
så hade skräddaren Tikka tråcklat ihop de båda länderna
med en telegraftråd genom hafvet. Där stod, att han i
egen person frågat med tråden huru madam Andersson
mådde och därpå mottagit medföljande svar. Där var
ingen undflykt; den sluge värden på Anttila hade blifvit
fångad i sin egen snara, han kunde ej bestrida sitt löfte
mot så många vittnen och måste medgifva, att Tikka ägde
anspråk på Nilla. Nikku gömde fiolen med den söndriga
kvinten under armen och smög sin väg; men Harjus Mårten
förklarade stormodigt, att han icke ämnade gifva vika för
en ådan liten hackspett; Nilla hade också ett ord med
i laget.
Nilla ville verkligen hafva ett ord med, men till
skräddarens förmån. Kyrktornet såg nu med de blidaste
ögon ned på höstacken och utsträckte sina två långa
armar som flaggstänger för att falla honom om halsen,
när Tikka tog ett steg tillbaka och sade:
— Tack skall ni ha, fader Anttila, för att ni nu vill
gifva mig Nilla till hustru. Men nu är det så, ser ni,
att jag icke vill hafva henne. Jag har länge nog lupit
som en narr för henne och er. Hon är alldeles för hög
2. — TopeUus, Läsning för barn. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
