- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 7 /
36

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prins Florios kanal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prinsen blef otålig och blåste signal på signal i
jakthornet. Ändtligen blef där en liten bäck. — Låt oss ro
nu — sade Florio.

Stackars gosse, han hade glömt sluttningen från den
stora skogssjön där ofvanför till det ännu större hafvet
nedanför. Björnens första lilla ränna i sandbanken hade
i början långsamt, därefter allt hastigare ätit en bredare
fåra i den lösa sanden. Vattnet tryckte på och vidgade
fåran allt bredare, allt djupare. Slutligen brast hela
sandbanken ...

Florio hade med möda stakat båten ett stycke fram
i den lilla bäcken, när bäcken plötsligt förvandlades till
en å, ån till en flod och floden till en brusande fors,
som ryckte med sig jord, stenar, träd och stora stycken
af sina stränder. Allt kastades om hvartannat i denna
oemotståndliga, grumliga strömhvirfvel, som uppslukade
halfva skogsbacken med dess myrvägsr, mullvadsgångar,
gräfsvinsarbeten, lingonris, kråkbär, blåbär, ljung, nyfikna
blommor och skvalleraktiga enrisbuskar. Där var intet
annat råd för prins Florio, än att rädda sig bäst han
kunde, gripa sin lilla prinsessa om lifvet och bära henne
bort ur den förskräckliga forsen. Men nu hade Florio
råkat in i ett element, där han var lika litet hemma, som
hans prinsessa var hemma på landbacken. Strömmen
kastade honom omkull och betäckte honom med spillrorna
af hans eget granrisslott, som kom neddansande utför
forsen. Han skulle ha varit en förlorad prins, om icke
Unda Marina, som nu kände sig hemma i sitt element,
gripit honom med vänstra handen i hans fladdrande hår,
medan hon sam med den högra ut till hafvet och
landsatte honom lyckligt vid sagornas strand.

— Medgif, att min fader, hafvet, är mäktigare än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/7/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free