Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syne i Sommarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när den döda lärkan först rörde vingarna och slutligen
började kvittra.
— Det är bra — sade stubben. — Lägg nu märke
till hvad jag säger! Du har värmt min ihjälfrusna lärka
vid ditt barnahjärta och återkallat henne till likvet. Du
har unnat åt kalfvarna deras mjölk, fastän du själf var
törstig, och åt ekorren ditt bröd, fastän du själf var
hungrig. Tror du icke, att alla djur och växter, ända
till skogens mest föraktade stubbar, förstå, när någon
är god emot dem? Jo, lita på detl Och vet du icke,
att det finns en lefvande ande i alla växter och alla
djur? Ja, han finns där, men han är bunden, han är
icke fri, som din fria ande. Han är samma Skapares
verk och lefver sitt lif, som du lefver ditt. Han talar
sitt språk, men det förstå icke människorna; därför säga
de: växten kan icke tala, djuret kan icke tala. Det är
för att äldre människor och smågamla barn ha vuxit
bort från naturen. Och likväl talar hela naturen. Goda,
ofördärfvade barn förstå naturspråket, men andra mena,
att det är bara en inbillning, och kalla det saga, men
minns, att det är en sannsaga; i den finns mer
verklighet, än människorna tro.
Syne var alls inte rädd nu mera, endast förundrad
och glad. Hon visste ju af sagorna, att allt i naturen
kan tala, men icke alla förstå det. Hon förstod ju
hvartenda ord; hon undrade blott, hvem stubben var.
Stubben fortfor, likasom hade han gissat hennes tankar:
— Du undrar, hvem jag kan vara? En stackars
gammal stubbe, ingenting annat. Jag har varit ett stort
träd, blifvit gammal som andra, och brutits af stormen.
Kasta mig i elden, och jag skall brinna; hugg mig sönder,
och jag är intet annat än spånor. Men så usel och
förgänglig jag är, så är jag likväl ett litet stycke af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
