Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter femtio år - Första akten - Fjärde scenen - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de sista två replikerna har
LOTTEN RINGIUS,
osedd af de talande, visat sig i dörren till höger. Vid de sista orden drar
hon sig hastigt tillbaka med utropet:
Himmel, vi måste bort!
BARON MAGNUS.
Du vore verkligen i stånd att...
LISETTE
leende.
Ja, det vore jag, och det för barons eget bästa.
Baron hörde ju att min egen son liknar mig vid en katt.
Och sant är det, att jag har både klor och tänder. Men
trogen är jag som ett husdjur.
Man hör till höger bullret af en fallande stol.
LISETTE
uppspringande.
Hvad är det? Hvem är där?
Tager armstaken, skyndar ut och .återkommer om ett Ögonblick,
släpande med sig Lotten.
Femte scenen.
DE FÖRRA. LOTTEN RINGIUS.
LISETTE
fasthållande Lotten.
Hjälpl tjufvar! hjälp! Man bestjäl oss!
LOTTEN
med fattning.
Min fru, jag ber att få förklara mig...
BARON MAGNUS
nyfiket.
Ett ungt fruntimmer! En vacker röst! Släpp
fruntimret, Lisette!
Lisette lämnar Lotten och bevakar dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>