Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter femtio år - Andra akten - Tredje scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOTTEN
upplöser en af pappersbuntarna.
Jag skall säga dig en sak, Thomas. Det är inte
våra saker i släden man vill stjäla, det är våra lik.
THOMAS
hotande.
Hvad? Jag skall tukfla dem ...
LOTTEN.
Tyst, tala sakta ... Alla väggar ha öron, alla
nyckelhål ögon. Ser jag rädd ut, jag?
THOMAS.
Hå, gudsigne, skulle tro jag känner min lilla
mamsell. I somras, när hon trampa’ på ormen, höll hon
honom kast med sin lilla häl och den tunna kängan, tills
jag gak honom kälfcnäppen. Och i kväll, när vargarna
yla’ kring släden, och gamla krun krågte hvad det var
kör en kandang, då skratta’ mamsell Lotten och såg på
mig och sa’: »det är hundar». Skam till sägandes: det
är hundar I Hihihi!
lotten.
Så låt oss vaka, du och jag. Där är mat, sätt dig
och ät! Vänta, min gubbe, sådana stolar äro inte gjorda
kör isbjörnar. (Breder sin kappa öfver stolen) Nu har du
kull-makt att sitta.
THOMAS
sätter sig.
Tackar som bjuder. Skall tro, de ha hundra tunnors
utsäde, men inte en brödkaka i drängstugan, bara torra
brännvinet!
lotten.
Där är choklad ... Här finns intet annat att dricka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
