Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regina von Emmeritz - Femte akten - Nionde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hotande.
Mig dödar ingen knekt... det är en lönlös möda...
förrän jag i min väg sett nordens lejon blöda.
Tre gånger snaror, dolk och gift jag fåfängt ställt...
Den fjärde lyckas skall på stridens öppna fält.
Och står än Mikael med ljungeld på min bana
att skydda denne kung och hans ljuskrönta fana,
så är jag draken, som omslingrar världens rund
och kväfver med mitt gift hans trotsiga förbund . . .
Besinnar sig.
Ve mig! Hvad ord af den, som tron sitt svärd förunnat!
Fall, himmel, öfver mig! Jag har min dom förkunnat...
Kastar sig ned for inariebilden.
I stoft, i stoft för dig, Guds helga moder du!
Hvarmed skall jag i bot din nåd förtjena nu?
Barfota vill jag gå med törnestungen sula
till helga grafvens port och sedan söndersmula
som agnar för din fot allt kättarnes baner.
O, du skall blifva nöjd! Men fordrar du än mer,
säg, helga jungfru, säg, vill du en rök af tusen
flammhöga kättarbål, att tända altarljusen?
Ja, du skall facklor få att lysa himmelen...
Maria, är det nog? Har jag din nåd igen?
Uppreser sig.
Må himlen vara ljus, på jorden mörker flöde.
Rom står i sekler upp, som jag, ifrån de döde.
Har bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
