- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:252

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Isfärden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rädda vår lycka. Nåväl, mitt barn, denna stund kom
verkligen, jag ryser ännu när jag tänker därpå. Månader
hade förgått, våren kom, sommaren kom. Kungen var
borta i kriget, men drottningen och hofvet vistades mest
ute på Drottningholm. En dag i slutet af Juli var hela
hofvet, kostymeradt som landtfolk, ute för att bärga hö.
Det var ganska varmt, en plötslig vanmakt öfverföll mig,
räfsan sjönk ur min hand, och jag dignade ned på höet.
Man samlades kring mig, man ropade efter läkare. Baron
Magnus stod vid min sida, han betraktade mig länge
uppmärksamt. – Å, sade han halfhögt och försmädligt,
il n’y a pas de danger, point de tout, skicka bara efter
en – accoucheuse!

– Hvilken nedrighet!

– Jag hörde i min vanmakt alltför väl dessa ord,
som kommo själfva det vid så mycket vana hofvet att
rodna. Jag hörde äfven grefve Lantingshusen häftigt uppbragt
yttra: Min baron, man förolämpar icke ostraffadt
ett fruntimmer, som har den äran att stå under hennes
majestät drottningens beskydd. Ni måste genast inför
dessa herrar och damer förklara edra ord för en nedrig
smädelse, eller, vid Gud, jag skjuter er en kula för
pannan.

– Bra, bra, hederlige Lantingshusen!

– Jag står till er tjenst när ni behagar, svarade
baron Magnus kallt. Men – tillade han, vänd till fru
Schröderheim, som just kom till stället – ni, madame,
blir säkert min sekundant. Grefven här har tagit humör
öfver den simplaste sak i världen, en liten kärleksaffär.
Så säg honom då att han har orätt.

– Stackars mormor, att nödgas höra detta!

– Fru Schröderheim var ej elak, hon tyckte det
var synd om mig och ville föra mig ur den förhatliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:28:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free