- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 1. Nattens barn /
241

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

röfvare, dött i elände, hängts i Lausigk, nedtrampats vid
Breitenfeld. Men du lefver, och du skall lefva af Hans
kraft, som utflödar i mig. Märk, att mig är gifven hans
kraft, men icke hans kärlek. En skulle ha älskat dig,
och hon såg dig icke. Jag skyddar de dödlige, men
jag älskar ingen och skall icke slockna, när du dör i
din tids fullbordan. Trängtar du efter kärlek, sök själf
att vinna den! Jag går nu ifrån dig i morgongryningen;
jag har två andra att beskydda, likasom dig. Vakna,
lef, strid, och ingen skall öfvervinna dig, om du ej
hämnas, ty hämnd är en dödssynd mot kärleken, och då
kan jag ej skydda dig mer!

Vid dessa drömmar sjönko den sårades ögon af
matthet åter tillhopa, och han föll i en sömn, som icke
mer var den förlamande dvala, hvari han nyss låg
försänkt. Han vaknade af en känsla, som vore hans
kropp söndermalad mellan två kvarnstenar. Med
besinningen återkom smärtan. Den obekanta tyngd, som
låg öfver honom, hindrade honom att andas. Men nu
kunde han utsträcka sin vänstra arm och kände den
runda, släthåriga sidan af en död häst. Han grep åt
ett annat håll och kände någonting, som skulle liknat
ett människoansikte, om det ej varit så förunderligt kallt
och så slipprigt vått. Hvar var han? Det började
dagas, men han kunde ej vända sitt hufvud, ej röra en
lem, utom armen. En olidlig värk plågade honom,
förenad med törst. Han föll åter i slummer.

Icke långt därefter väcktes han af en röst, som
sade: här är generalmajor Slange! En annan röst sade:
här är hans liftjenare under den döda hästen!

Det var soldater af Österbottens regemente, som
utskickats med bårar att uppsöka kvarblifne döde och
sårade. Slange fördes till lägret för att begrafvas med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:30:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/1/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free