Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liavde bare ristet paa hovedet. Ørreten var
mindst en tredjepart saa dyr som saltvandsfisk.
Anne Serinne grunded paa dette et aar eller to,
saa bestemte hun sig til at opdrage en
fersk-vandsfisker for vort behov. Det gik saaledes til.
Den lange surmelkegutten1 sad i kjøkkenet og
fik dampet af den gjennemvaade vadmelskuften
sin. Han drak, som han pleide, halvdelen af
Anne Serinnes kaffe og spiste den ene af hendes
brødskiver. Da forefaldt følgende samtale:
Anne Serinne: »DuAnfinn, er der ikkje en
elv der oppe paa Midttun?»
Surmelkegutten: «Jau, da’ va vel so da’.»
Anne Serinne: «Er der fisk i den elven?»
Surmelkegutten: «Veit ikkje.»
Anne Serinne: «Veit du ikkje 0111 der er
fisk i den elven som gaar lige udenfor vindøgene2
dine?»
Surmelkegutten: «Hev ikkje prova.»
Anne Serinne: «Kofor ikkje?»
Surmelkegutten: «Hev ikkje trova.»
Anne Serinne: «Kan ikkje din lange sirav3
skjære deg en older?»
Surmelkegutten: «Me hev ikkje older paa
Midttun.»
1 I Bergen havde man ofte en melkemand som kom
med sur melk, og en som kom med sød.
2 Vindøgene: vinduerne.
3 Sirav: giraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
