Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Torfmossarnas sammansättning och utvecklingshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 VÅRA TORFMOSSAR
skalen efter kiselalger, s. k. diatomacéeer, fint
sönderdelade växt- och djurräster, hufvudsakligen utgörande
exkrement af snäckor, musslor, kräftdjur, insekter o. s. v.
Dy. Mörkbrun till färgen. Innehåller endast
sparsamma diatomacéer. Består af mörkfärgade s. k.
mullämnen, uppkomna vid diverse växträsters sönderdelning,
samt bitar och exkrement af delvis andra vattendjur än
dem i gyttjan.*
I dessa jordarter finnas ofta en mängd delar af högre
växter inbäddade, t. ex. trädbitar, grenar, barkstycken,
frukter, frön, blad o. s. v., härstammande från sjöns
stränder och dess egen växtlighet. I mindre sjöhålor och vid
lugnare stränder, omgifna af en yppigare växtvärld, kunna
dessa anhopas i sådan massa, att gyttje- och
dysubstansen träder tillbaka, och aflagringar uppstå, hvilka man
gifvit namnen stranddy, svämmtorf eller driftaflagringar.
Bleke utfalletv ur starkt kalkmättat vatten som ett fint
krithvitt kalkslam, härstammande från skalen af snäckor
och musslor samt det kalkslam, som finnes inne i eller
utanpå vissa vattenväxter. I detsamma inlagras sparsamt
växträster, men talrika skal efter de nämda snäckorna och
musslorna. Förekommer mäst i Jämtlands kalktrakter och
på Gotland, hvars bärggrund som bekant helt och hållet
utgöres af kalksten. I dessa bygders torfmossar spelar det
en ej liten roll; i bottnen af de bekanta gotländska
myrarna kunna finnas mer eller mindre gyttjeblandade
blekelager af ett par meters mäktighet.
I nära anslutning till dessa af organiska ämnen
bildade jordarter böra nämnas tvänne oorganiska jordarter,
som ibland äro inlagrade i mossarna, eller oftast, då de
förekomma, bilda deras bas, och som i sin mån bidraga
att uppgrunda sjöarna.
Den ena är svämleran. Den. består af lerslam,
som rägn och vattuflöden utsvämmat från kanterna ner i
* Under namnet dy går ock ännu oriktigt en del värkliga torfarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
