Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Torfmossarnas sammansättning och utvecklingshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DERAS SAMMANSÄTTNING OCH UTVECKLINGSHISTORIA 7
sjö- eller torfmossebäckenet. I densamma inbäddas alltid
en mängd växtdelar såsom pinnar, blad, frukter och frön.
Oftast är den sandblandad; blir sandhalten mycket stor,
uppstår soämsand.
Det är redan nämt, att den viktigaste delen af
torfmossarnas massa bildas af tforf, och det är äfven denna
jordart, som utgör den mäst betydande uppgrundaren af
våra sjöar. Med torf förstå vi en jordart, som bildas af
vissa växtfformationer, hvilkas afdöda räster hopas öfver
hvarandra, under det att de på ofvan anförda grunder —
den ofullständiga lufttillförseln under vatten, hvilken
försvårar förbränningen och orsakar bildningen af antiseptiska
syror — bevaras mot fullständig sönderdelning och
förruttnelse. .
Vi använde uttrycket våxætformation. Redan en flyktig
blick på den oss omgifvande växtvärlden lär, att växterna
ej förekomma ordningslöst blandade om hvarandra, utan
i samhällen, där vissa arter växa tillsammans i vissa
proportioner. Dessa samhällen med sina lagbundet ordnade
beståndsdelar kallar man växtformationer. Exempel på
sådana erbjuder t. ex. en tallskog, en löfäng, en vassbänk
o. s. v. — Dessa formationer stå till hvarandra i
utvecklingshistoriskt samband, d. v. s. den ena formationen
utvecklar sig ur den andra, en granskog t. ex. ur en tall-
eller björkskog, ett löfkärr ur ett starrkärr o. s. v. De
svåra frågorna om uppställningen af de skandinaviska
växtformationerna och om deras inbördes samfund hafva i stor
utsträckning behandlats af bland andra finnen Ragnar Hult.
En torfbildande växtformation, som i stor skala
inkräktar på sjöarna, är bladovassformationen med
bladvassen (Phragmites communis) till hufvudbeståndsdel,
ett allmänt bekant växtsamhälle, som här ej behöfver
närmare skildras.
En likartad, men ej så omfattande betydelse äga
sjösåfformationen med sjösäfven (Scirpus lacustris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
