Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Torfmossarnas bidrag till kännedom om forna tiders natur, växt- och djurlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 VÅRA TORFMOSSAR
nämligen kråkbär och mjölon, synas ha varit
synnerligen allmänna.
Af den vegetation, som bildade själfva de torf- och
gyttjelager, som stamma från denna furens tid, finnas
särskilt lämningar i talrika frukter, frön, rotstockar o. s. v.
Man har t. ex. igenkänt hvit och gul näckros,
vattenklöfver, gäddnate, säf, bladvass o. s. v. En del
af dessa växter hade dock redan inkommit under
björkens tid.
Rätt många äro de växter som man känner från
denna furuperiod. Öfverraskande nog finnas bland dessa
flere stycken, som i nutiden förete en ganska sydlig
utbredning men ändock uppträda mycket tidigt i
lagerföljden, t. ex. agen och svärdsliljan; och under
furuperiodens senare del hafva vi i södra Svärge redan hassel,
alm och klibbal insprängda i tallskogarna eller de
strandsnår, som skilde dessa från försumpningarna.
Under Ancylussjöns tillvaro var dess vattenstånd
underkastat några ganska betydande växlingar. Mot slutet
af Ancylustiden lågo i sydvästra Skandinavien stora
områden, som nu äro hafsbotten, ofvan både hafvet och
Ancylussjön, och i nordvästra Europa gick landet långt
ut på den nuvarande Nordsjöns och Engelska Kanalens
botten. Sannolikt som en följd af de förändringar, hvilka
hafsströmmar, vindriktningar m. m. härigenom undergingo,
blef klimatet mera torrt och kontinentalt. Som ett
minnesmärke från denna tid har man tolkat ett stubblager, som
djupt ner i mossarna anträffats öfver vissa områden af
södra Skandinavien.
Under denna tid, som man kallat den boreala, anser
man att vår vanliga ek och en del andra former, som i
nutiden äga samma utbredning, börjat sprida sig öfver
Götaland och södra Norge. På våra kalköar Öland och
Gotland finnas en del växter, som hafva sitt egentliga
stamhåll i sydöstra Europas mäst kontinentala näjder, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
