Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nadt, skydde flickan ingalunda mödan att fortsätta resan
ett par mil till fots. De ämnade i Småland köpa sig nya
hästar.
Ensamma vandrade de en afton vid stranden af Öster-
sjön, och Otto, ängsligt bekymrad om sin älskade följe-
slagarinna, bemödade sig att i det ovissa månskenet finna
vägen uti de mörka hålvägarne, han sökte de jemnaste sti—
game och bjöd henne kärleksfullt sin hand, dâ de måste
öfverklättra någon höjd eller det gälde ett språng ned
från en klippa. Brita gick tigande vid hans sida, hon
stannade ofta, såg än trotsigt upp till den mörka himlen,
än med skarp blick i Ottos ögon, hvilka icke längre för-
mådde dölja, den vilda eld, som brann i hans bröst.
Flickans behag syntes för grefvens förtjusta blickar så för-
trollande, att han oupphörligt bestormade henne med de
ömmaste böner om att icke låta honom i en aflägsen fram-
tid söka den lycka, som för evigt skulle förena dem. Men
hon tillbakavisade med stränghet hans blickars ömma väl-
talighet. Hon drog tillbaka sin hand, då han ville trycka
den till sitt hjerta, och då de uppnåft en aflägsen plats
vid hafsstranden, der i forntiden kanhända en hednisk offer-
lund susat för vindarne, stannade hon och kastade derpå
en mörk blick öfver den omgifvande trakten, som var henne
obekant.
»Hvart för du mig?» sade hon strängt till sin ledsa-
gare. »Vi äro komna ifrån rätta vägen — eller har du
med afsigt fört mig vilse? Bedrager mig icke’ min aning,
så utvisa dina oroliga blickar, dina bäfvande andedrag för-
räderi?»
»Förräderi? Brita, det var ett hårdt ord!» svarade
grefven, djupt sårad. »Gferna vill jag bekänna, att jag
med afsigt förde dig från den närmaste vägen, som går der
borta till höger vid skogen ; men min varma kärlek för-
ledde mig att välja denna omväg här vid hafsstranden,
emedan den gaf mig det efterlängtade tillfället att ännu
rätt länge kunna få vara vid din sida. Ar du trött, så
låtom oss hvila; jag skall tillreda för dig det mjukaste-
säte af mossa och ljung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>