Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
nade honom. Jag är förvånad öfver att hos dig finna ett
så djerft mod, en sådan fasthet och ville gerna med min
tacksamhet förena någon gåfva, som bevisade dig min akt-
ning. Fordra sjelf — hyser du någon önskan, som jag
kan uppfylla, så vill jag genast bevilja den.»
Britas mörka uppsyn uppklarnade betydligt under
Daekes tal. Hon kände sig stolt och smickrad af hans
ord, och, snart försonad, förlät hon honom gerna hvarje
förolämpning, bvilken han hittills tillfogat henne genom det
ögonskenligaste förakt ; ja, hennes ögon fäste sig med väl-
vilja på anförarens kraftfulla gestalt, hvars vilda, stela an-
letsdrag, mildrade genom en intagande vänlighet, nu talade
högre till hennes hjerta än hon någonsin tillförene erfarit
vid hans anblick. Förlägen svarade hon:
»Jag är högst angelägen att försäkra mig om din akt-
ning, och detta bestämmer mig att för dig yttra en önskan,
hvars uppfyllande står i din magt, men likväl säkert en-
dast beviljas mig af särdeles gunst. Riddaren — anföra-
ren för den fiendtliga ryttarskaran — som nu befinner sig
i dina händer, är mig bekant och på ett besynnerligt sätt
inflätad i mitt öde. Hans sår är.o säkerligen icke dödliga
— han skall återvinna helsan — han måste återvinna den
— öfverlemna honom åt mig, må han blifva min egendom !
■Lägg hans död eller lif, väl eller ve endast och allenast i
min hand, och jag vill tro, att du högaktar mig, och en
evig tacksamhet skall fängsla mig vid dig.»
Dacke var öfverraskad af Britas besynnerliga begäran,
och villrådig framkastade han ännu den frågan :
»Hvad heter den främmande riddaren? Ingen af mitt
folk känner honom.»
»Så må hans namn äfven blifva en hemlighet för dig,
till dess jag sjelf nämner det för dig», svarade Brita be-
stämdt.
Den sluge anföraren syntes öfverlägga, och i det han
länge stod tigande framför henne och med välbehag mön-
strade flickans vackra figur, förmådde hennes bedjande blick,
hvilken sällan lyste af en så mild eld som just nu, hans
sinne att bifalla hennes önskan; ty leende sade han i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
