Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
ligt att tillskrifva alla dessa tecken af t-illgifvenhet ett plan-
messigt hyckleri; ty icke ett enda drag i hennes bjerta,
hvilket ständigt varit öppet för honom, förrådde någon för-
ställning eller elakhet; och utaf bvilken grund, om hon
verkligen aldrig älskat honom, hade hon just nu kastat af
sig masken och visat sig för honom i en främmande gestalt,
kall och utan hjerta ? — Upplösningen af denna gåta plå-
gade honom oupphörligt med ännu större qval och ökade
det bekymmer konungens misstroende uppväckt i hans bröst.
Men förgäfves bemödade han sig natt och dag, vakande i
sin ensliga sting, att i oupphörliga grubblerier sönderslita
den mörka slöja, som höljde de sköna bilderna af en blom-
strande framtid, hvilken hans själ målat med de skönaste
larger. Då föll hastigt den tanken honom in, att en
tredje person trädt emellan honom och hans lycka, en per-
son, som, fiendtligt sinnad, vändt ifrån honom hans makas
bjerta, och som en ond ande fäste sig denna tanke i hans
själ, växte till jettestorlek och uppväckte den slumrande
svartsjukan i hans bröst. Ifrån denna tid var den ädle
Sture nästan Icke mer att igenkänna; hans bleka ansigte
vanstäkles genom ett uttryck af misstroende, hvilket han
utan åtskilnad lät hvar och en känna, som under någon
förevändning dröjde qvar i hans makas granskap. Hans
öga, hvilket tillförene såg öppet oeh ärligt omkring sig,
var nu beständigt till hälften betäckt af de krampaktigt
sammandragna ögonbrynen, och med lågande blickar tyck-
tes han vilja uppspana hvarje än så obetydlig handling af
dem, som omgåfvo honom. Ofta såg man honom hastigt
träda ut ur sin kammare och se ned åt den långa gången ;
oförmodadt såg man honom än här, än der i de aflägsnaste
vrår af slottet, midt ibland tjenarne, ja understundom äl-
ven lyssnande vid dörren, som förde till Marthas rum.
Men framför allt följde han med misstrogna blickar hus-
presten, mäster Lage Searensis, och Bagvald vid alla deras
steg. Den förstnämnde hade, såsom biktfader och andlig
râdgifvare, ständigt fritt tillträde hos hans gemål, och äfven
den sistnämnde hade han sedan någon tid understundom
sett gå till hennes rum, vanligtvis då hennes betjening var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
