- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
134

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Öfver Kara-korums kam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134
är lasten något tyngre än vanligt, sedan vi blifvit af med de
sju jakarna. Men det jämnar snart ut sig.»
»Hur reda sig de hyrda hästarna?»
»De reda sig också bra, förutom två, som äro på
upphällningen och väl snart gå förlorade.»
»Se noga till att djuren skonas så mycket som möjligt
och skötas väl.»
»Ni kan lita på mig, intet försummas. Vid sådana läger
som detta få de mera majs och korn än vanligt, men
där bete finnes, spara vi på förrådet.»
Den 3 september låg det flacka platålandet doldt i
snödis och töcken, och det var svårt att afgöra åt hvilket
håll man borde gå, men vi kommo öfverens om att icke
släppa bäcken ur sikte, ty något annat vatten tycktes icke
finnas. Långt hade vi icke hunnit, förrän snön började
falla, hård sydvästblåst stack upp, och snöyran dolde äfven
de allra närmaste kullarna. Det snöade nu så tätt, att
vi fruktade att tappa bort spåret efter karavanen, som var
långt i förväg. Enligt den engelska kartan borde vi icke
ha långt till en liten saltsjö, men i detta väder kunde
man ej göra sig ett begrepp om landets utseende, och det
tjänade till intet att bestiga kullarna för att få utsikt. Vi
sutto fastsnöade i våra sadlar, men snön smälte på klä-
derna och man förföljdes af en obehaglig fuktlukt.
Dock länge varade icke detta väder; de tunga, mörk-
blå och violetta molnmassorna drogos undan som ridåer
och fortsatte sin snabba flykt åt öster, och utsikten blef
åter fri. Ett par spejare, som gått i förväg, upptäckte
vid flodens vänstra strand ymniga japkakplantor, med
hvilka våra hungriga djur gärna höllo till godo. Tre
antilopstigar som korsats togos för ett godt tecken ; någon-
städes i trakten borde bete finnas, men hvar?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free