Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Öfver Kara-korums kam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
»Om vi förlora floden ur sikte, är det kanske bäst att
fylla några getskinn med vatten,» föreslår han.
»Nej, låt oss gå på, det klarnar nog, och sedan finna
vi väl någon utväg.»
Och tåget skrider vidare i snöyra och vintermörker.
Det ljusnar, och åter sveper blicken obehindradt öfver
det ödsliga kuperade, snöhöljda landet; i väster utbreda
sig Ling-schi-tangs slätter, åt sydost sträcker sig Kara-
korums mäktiga kedja med eviga snötoppar, där åskan
dånade bland blytunga, blåsvarta moln. Snart nåddes vi
äfven af denna storm och nu insveptes vi i mjölfina, torra,
täta snöflingor, medan det mörknade som till natt. Jag rider
sist i tåget. Karavanen är delad i fyra kolonner. Den
närmaste, i hvars kölvatten vi följa, är nästan svart i
töcknet, dess föregångare te sig som en grådaskig klunga,
den nästa skymtar svagt fram, men den första synes
nästan icke alls. Muhamed Isa har försvunnit. Snön
öfvergick snart i stora fjäderlätta flingor, horisontalt jagade
utmed marken, likt fina hvita streck. I vårt följe är det
tyst; ingen talar; männen gå böjda, med armarna i kors
och pälsmössorna neddragna öfver öronen. Hela säll-
skapet ser nu ut som snögubbar, och snön gör djurens
bördor tyngre än de borde vara.
Slutligen framskymtade åter ur töcknet vår gamla
älf, och vi lägrade vid dess strand. Tsering upptäckte riklig
japkak i närheten, dels grön, dit djuren fördes, dels torr,
välkommen till bränsle. På kvällen var det 3° kallt. Mån-
skenet spridde sig diffust i en atmosfär af kringflygande
fina snökristaller. Tyst som i en graf, man hör hur det
ringer i ens öron, man hör valparnas hjärtslag och krono-
metrarnas knäpp, man hör hur den sjunkande nattkölden
biter sig fast i marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
