Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. »Antingen i vargarnas gap — eller ett skeppsbrott»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
svara oss. Robert föredrog sjön i full storm framför
vargarna. Jag hade förr så många gånger sofvit ute
obeväpnad, att jag ej ägnade dem någon vidare upp-
märksamhet, men midt under krigsrådet fingo vi plötsligt
annat att tänka på. Där kom stormen hvinande öfver
sjön !
Lyckligtvis var seglet uppe och zinksvärden lågo
ut, blåsten fick tag i seglet, det började porla kring för-
stäfven och vi sköto god fart mot söder, länsande undan
för sida vind. Robert drog en suck af lättnad : »Hvad
som helst, bära inte vargarna,» sade han. Jag lät Robert
och Rehim rö för att vinna tid, och snart hade grå-
benen försvunnit ur synhåll, lurade på konfekten. »De
gå nog omkring sjön, de förstå att vi måste i land,»
trodde Robert, och nog hade han rätt i att situationen
var obehaglig, då vi icke hade annat val än stormen
eller vargarna. På de våra räknade vi icke längre; vi
skildes tydligen från dem af saltträsk, där man drunknar,
om man vågar sig ut. Före mörkrets inbrott skulle vi
försöka nå en fördelaktig punkt på södra stranden.
Men timmarna gingo och intensivt gul sjönk solen
bakom bergen. I två timmar höllo vi kurs mot Deasys
läger, men då signaleldarna syntes allt tydligare i den
tätnande skymningen, ändrade vi kursen mot söder för
att komma närmare de våra. Det var dock hopplöst
långt till dem i lovart, där i mångatans brutna och nyck-
fulla belysning vågkammarna framträdde hemska som
tumlande delfiner. Ett par gånger kunde jag göra hastiga
lödningar; de gåfvo tio och elfva meter. Vårt öde var
nu lika ovisst som sist; vi styrde mot en strand, men
visste inte hur långt det var dit. Rehim Ali sade att
han på mångatans längd kunde förstå, att det var mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
