Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. »Antingen i vargarnas gap — eller ett skeppsbrott»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
I fjärran syntes Muhamed Isas ståtliga gestalt till
häst. Han slog ett rep kring hästens framben, lämnade
honom vid träskets början och fortsatte till fots. När
jag frös som värst, hade jag läst öfver en hel utanläxa
med bannor, som han skulle få öfver sig när vi träffades.
Men när jag fick se min präktiga karavanförare, glömde
jag bort den, och han hade dessutom giltiga skäl för
försenandet. Karavanen hade nämligen hindrats af så
svår sjunkmark, att alla sakerna måst bäras af männen.
Vi följdes emellertid nu åt till Deasys läger, dit också
karavanen anlände, och ännu då solen stod på sin middags-
höjd fann hon mig i sömnens armar. Jag misstänker att
också mina båda reskamrater grundligt togo skadan igen.
På morgonen den 26 september voro två hästar på
upphällningen, kunde icke resa sig och måste slaktas; en
hade dött vid förra lägret och en dog under dagens marsch.
Vi hade förlorat 15 hästar af 58, men blott en mula af
36; dessa siffror talade ju tydligt nog till mulornas förmån.
Vi rida vidare i den väldiga längddal, som allt sedan
läger n : r VII hjälpt oss på väg med sin fördelaktiga ter-
räng, och passera ett saltbäcken med en göl i midten,
omgifven af koncentriska torkningsringar, regelbundna som
bänkraderna i en amfiteater. Framför oss i fjärran synes
karavanen i ett par afdelningar, liknande två små svarta
prickar i det oerhörda, öppna landskapet. Man erfar en
mäktig känsla af sin egen litenhet i förhållande till distan-
serna på jorden, och då jag betänker, att vi i bästa fall
göra två mil om dagen, svindlar jag inför den vägsträcka,
som ännu återstår oss att tillryggalägga, innan vi dia-
gonalt korsat Tibet.
Några vargar syntes vid foten af en kulle; kanske det
var våra gamla bekanta från i förrgår. Vi hade ofrivilligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
