Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. I okändt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII.
I okändt land.
Midi på natten väcktes jag af sju mulor, som stodo
alldeles invid mitt tält och trampade i dess rep. Jag
gick ut för att mota bort dem, men när jag såg hur er-
barmligt de fröso och hur de stodo tätt sammanpackade
för att värma hvarandra, lät jag dem vara. En af dem
låg på morgonen död vid tältet, med buken oformligt upp-
svälld.
En grön skiffer bildar små trösklar och lister i den
eljes mjuka marken, som därför på afstånd ser svartrandig
ut. Här och hvar uppdyka ådror af kvartsit. Vid den
östra horisonten reste sig rödvioletta kullar och landet
blef mera kuperadt. Efter en stund redo vi förbi fåren,
som af en bland männen drefvos i karavanens spår. De
förflytta sig mycket långsamt, ty de beta under vand-
ringen; ännu ha vi 18 kvar. Äfven i dag såg det mörkt
ut med vatten. Vid gräfning påträffades visserligen sådant
på en fots djup, men det var salt. Dagsmarschen blef
därför längre än vanligt, 19,3 kilometer, men då hade
vi också nått en källa.
Man har en känsla af lördagskväll och skollof aftonen
före en hvilodag. Den 9 oktober sktille vi stanna kvar vid
lägret XXXIV, jag hade icke hvilat på 17 dagar. Alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
