- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
213

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. I okändt land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213
gladde sig däråt, och i afvaktan på rastdagen ställde lada-
kis till en friluftsfest kring en stor lägereld. Trakteringen
var densamma som vanligt, te i träkoppar, brynt mjöl
och rostadt antilopkött — i vår karavan fick inga starka
drycker förekomma i någon form. Men stämningen var
ändå hög; männen dansade kring elden och sjöngo en
munter sång med ett omkväde, som kulminerade i ett
barbariskt och gällt klingande skratt. De voro nöjda
öfver att vi kommit så långt och ännu ägde motståndskraft
för hårdare strapatser. Från Kara-korum ha vi tillrygga-
lagt 533 kilometer och ha 660 kvar till Dangra-jum-tso;
men vi äro närmare sjön än Leh och ha alltså i verk-
ligheten kommit mer än halfvägs.
Efter 23° köld på natten framgick den 10 oktober
med strålande väder, soligt och lugnt. Hästen n : r 3
var den 26:te af karavanens martyrer och låg död i betet.
En annan redo vi om; han var mager som ett benrangel
och orkade icke fram. Vi styra mot OSO, och nu gäller
det att lämna den längddal, i hvilken Wellby korsade
hela norra Tibet. En mindre depression passerades, och
bland kullarna på dess södra sida slogo vi läger. Bruna
Puppy hade uppfört sig så oanständigt, att hon till straff
fick ligga ute. Hon tjöt och jämrade sig ömkligt, men
somnade sedan hon fått ett filttäcke öfver sig. Dagen
därpå fick hon följa med mulåsnorna och skämmas. På
natten dog en häst.
Röda och gulgråa kullar omgåfvo den väg, som på
tre timmar förde oss till en liten flack tröskel, hvarifrån ut-
sikten åt öster tycktes gränslös. Hade vår afsikt varit
att fortsätta åt detta håll, skulle vi icke funnit några terräng-
hinder i vår väg på många dagsleder, men vårt mål var
Dangra-jum-tso och vi måste styra mot SO. Åt detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free