- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
222

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. I okändt land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222
lägret bland nyponfärgade kullar var betet godt. Vår
marschriktning är mot OSO. På natten dog en häst.
Landet bibehåller sedan ungefär samma karaktär, en mängd
små tidsödande kammar, utdragna i öster och väster med
längddalar emellan. Icke sällan kunna vi räkna tre eller
fyra sådana kammar söderut och veta att vi måste öfver
dem alla. Vi ha förlorat oss i ett haf af stelnade jätte-
vågor, vi äro som ett skepp, som förlorat sitt roder och
snart måste sjunka; inga räddande öar, inga mötande
skepp, blott det ändlösa hafvet åt alla håll. Vi längta efter
olja på dessa upprörda vågor och smult farvatten, men
så länge en planka finns kvar skola vi dock hålla oss
uppe. Vid lägret XL fanns godt bete och vatten kunde
fås af is.
Åt bruna Puppy ha männen sytt en filtkappa, hvilken
hon iklädes då nattkylan smäller på. Hon ser komisk
ut i sin nya nattdräkt, då hon vandrar omkring, trampar
i dess flikar och står på näsan. Hvita Puppy sitter helt
förvånad och ser på, men finner uppträdet så frestande,
att hon inte kan låta bli att drifva med kamraten, dansa
omkring henne och bita och slita i kappan. Bruna Puppy
tog då sitt parti och satt helt melankolisk alldeles stilla,
medan den hvita skojade.
Allt djupare borra vi oss in i det okända landet. Den
16 oktober, årsdagen af mitt uppbrott från Stockholm,
hade vi ännu 57 svenska mil kvar till Dangra-jum-tso, men
nu orkade vi sällan gå mer än 12 kilometer om dagen.
Vid lägret XLI slopades en del umbärliga saker för att
göra bördorna lättare, däribland flera utlästa böcker och
Bowers reseskildring, som nu spelat ut sin roll i mitt
vandringsbibliotek. Tälten voro uppresta vid foten af
en klippa i en väl skyddad dal. Tundup Sonam hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free