Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. I vildjakens land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
mörkt af dessa sandmoln, som i ohejdad fart jaga ned
mot sjön. Ibland skymmes den blåa ytan däraf, ibland
framträder den matt. Allt löst och lätt föres bort och
marken ser sedan rensopad ut. Himlen är mtdnfri och
klar, blott utmed jordytan äger den vilda jakten rum, och
man får ett starkt intryck af den viktiga roll, som blåsten
spelar vid jordytans deformation; under hvarje sådan storm
förändra oerhörda massor af fast material plats. Belys-
ningen är vinterkall och ödslig, och ännu äro vi blott i
början af vintern.
På natten tvärstannade stormen och det blef tyst
så plötsligt, att jag vaknade däraf. Det var som om vi lägrat
invid ett vattenfall, hvilket i ett ögonblick upphörde att
brusa. Man rycker till och undrar hvad som händt,
men man blir snart van vid lugnet och känner susets och
dragets frånvaro som en hvila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
