Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. De första nomaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
den heliga sjön Manasarovar, som var ett af målen för mina
drömmar och min längtan. Nu skulle gubbarna följa
oss blott tre dagar till, de hade lämnat sina jakar och
får i sina kvinnors och barns händer och trakten var rik
på vargar; eljes skulle de gärna ha följt oss hur långt
som helst. Det var 19 dagar sedan de anländt från
Qertse, och de skulle stanna i sex månader; 40 eller
50 tält komma årligen från Qertse upp till denna trakt.
Dc berättade, att då tokpas eller guldsökarna be-
gifva sig upp till guldfälten för att stanna två eller tre
månader, medföra de brändt mjöl och kött, som lastas
på får och jakar. Då provianten nästan tagit slut, vända
de hemåt, taga vägen förbi saltsjöarna, där de lasta alla
sina djur med salt, som i det bebodda landet bortbytes
mot kom. De ha alltså dubbel förtjänst på en sådan
vandring, som skänker dem uppehälle för den öfriga
delen af året.
På kvällen fanns en död häst, mager och eländig, midt
på iskakan i vår dal. Mot 70 rupees hade jag fått honom
af den köpman i Leh, som i december 1901 köpt mina nio
sista kameler. Han var som en gengångare från den
tiden. Lika oförmodad! dog en mula följande morgon.
Hon såg ut att vara frisk och kry och mottog sin börda
som vanligt, men hade ej gått hundra steg, då hon föll
ned död. Dé båda små tibetanska hästar, som göra oss
sällskap, visa det största intresse för sina stamförvanter
i karavanen; de tyckas icke fullt vara på det klara om
det är hästar, så magra och utslitna som de se ut. Vid
dagens läger, n:r LXIII, kunde vi se hur de marscherade
fram till sina herrar och fingo ett par ganska stora stycken
af hårdt fruset antilopkött, som de med största begär-
lighet åto ur handen som bröd. Lika gärna äta de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>