Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. I båt utför Tsangpo. — Intåget i Schigatse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
jag åt frukost. Därpå återvände kinesen och förklarade
kort och godt, att jag var välkommen till festen, att sär-
skilda platser höllos i beredskap för mig och ett par
af mina män, och att en kammarherre från Taschi Lamas
hof skulle hämta oss då tiden var inne. Och nu välsignade
jag det kinesiska passet, som på sin tid vållat mig så
mycken förtret, och jag välsignade The Government of
India, som yrkat på dess åstadkommande, grefve Wrangel,
som i en hast anskaffat det, och kinesiske ministern i
London, som med sin regerings tillstånd utfärdat det. Men
aldrig hade jag trott, att det skulle få ringaste betydelse,
då det ju var ställdt på ett helt annat land än Tibet.
Sådant var vårt intåg och våra första erfarenheter i
Schigatse. Inte en katt hade hindrat oss, inga nyfikna
hade trängts på gatorna för att titta. Och nu, då vi väl
gjort oss hemmastadda i staden, väckte vår tillvaro på
platsen allmän förvåning, som om vi kommit nedramlande
direkt från himlen. Att denna kupp utan all min för-
skyllan eller värdighet hade lyckats så väl, berodde nog på
vissa, »omständigheter». Hladje Tsering hade af oförklarliga
skäl släppt oss igenom och själfmant öppnat den säck,
i hvilken han fångat oss. Och de höfdingar, som bodde
söder om Ngangtse-tso, tänkte väl som så : »Då guvernören
af Naktsang låter dem passera, kunna vi ej stoppa dem.» En
lycka för oss var också att ett par af dessa höfdingar be-
gifvit sig till nyårsfesten i Taschi-lunpo och att vi själfva,
då vi kommo in på stora vägen, liksom försvunno bland
de öfriga pilgrimerna. Ty under nyårsdagarna äro tibe-
tanern? som spelande tjädertuppar, de hvarken höra eller
se. Och slutligen hade jag, karavanens enda europé,
ridit in i staden efter det nattens skuggor bredt sitt mörka
flor öfver jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
