Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. I mörker inmurade munkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
men hans jämnåriga hade dött bort och nya genera-
tioner af munkar hade vandrat genom klostergångarna.
Han var alltså i hög grad en främling för alla, och han
hade knappt kommit ut i solljuset, förrän han dog.
För fantasien finnes fritt spelrum vid analyseringen
af den inmurade munkens själstillstånd, ty vi veta intet
därom. Waddell och Landon, som deltogo i Younghus-
bands expedition till Lhasa och besökte Nyang-tö-ki-pus
eremitgrottor, berätta, att de munkar, som där gått in
i mörkret för alltid, dessförinnan genomgått kortare iso-
leringsprof, det första på sex månader, det andra på tre
år och nittiotre dagar, och att man kunde märka på dem,
som hade det andra profvet bakom sig, att de i intellek-
tuellt hänseende stodo lägre än andra munkar. Det fall,
de båda engelsmännen beskrifvit, synes dock vara något
mindre strängt än det jag såg och hörde i Linga, ty i
Nyang-tö-ki-pus grottor knackade den uppassande laman
på en. stenplatta, hvarmed den lilla ingången hölls sluten,
och vid detta tecken sträckte den inmurade laman ut sin
hand efter födan, hvarpå han åter drog igen stenluckan,
men han såg åtminstone under en kort minut hvarje
dag en strimma af solljuset. På detta sätt hade de lef-
vandc begrafda tillbringat några och tjugu år i de fall,
som skildras af Waddell och Landon. Waddell, som
är en grundlig kännare af lamaismen, anser att bruket
att för lifstid låta mura in sig blott är en imitation af
den rena indiska buddismens bud om en periodisk för-
sakelse af världen, som har själfpröfning och ernåendet
af större klarhet i dunkla frågor till ändamål. Medlet har,
enligt honom, af tibetanerna gjorts till hufvudsak.
Utan tvifvel är denna uppfattning riktig, men den
är icke uttömmande. Låt vara att den blifvande ere-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>