Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Muhamed Isas död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
Muhamed Isas död.
Länge hade vi icke suttit förrän Rabsang kom in
och sade, att Muhamed Isa var sanslös och ej svarade,
då man talade till honom. Jag förstod då, att det var
hjärnslag och skyndade med Robert till hans tält, som
stod alldeles bredvid mitt. Vid hufvudgärden, där hans
broder, Tsering, satt och grät, brann en oljelampa. Den
sjuke låg på rygg på sin bädd, stor, stark och rak.
Munnen var dragen något åt vänster och vänstra pupillen
mycket liten, men den högra normal. Pulsen var jämn
och stark och slog 72 slag. Ögonblickligen ordinerade jag
varma krus vid fotterna och isblåsa på hufvudet. Hans
tyngande kläder öppnades, men andningen var jämn och
djup, ögonen höll han halföppna, men de voro utan glans
och uttryck. Jag ropade högt hans namn, men han rea-
gerade endast svagt, försökte röra hufvudet och högra
armen och lät höra ett svagt stönande, men förblef sedan
orörlig. Robert blef förfärad, då jag sade att han icke
skulle lefva tills nästa sol gick upp.
Medan vi sutto vid hans bädd, frågade jag Rehim
Ali och Guffaru, som hela dagen varit hos honom, om
förloppet. Under de fyra dagar, de legat här och väntat
på oss, hade han varit fullkomligt frisk och aldrig klagat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
