Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Upp mot Dapsangs höjder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
en dalport, fylld af is, som är försåtlig, på sina ställen
tunn som en hinna. Vi väntade medan spejare under-
sökte isen och förklarade stället oframkomligt. Tubges
fann dock en omväg öfver branta kullar, vid hvilkas bas
vi lägrade.
Följande morgon gingo vi öfver en brant porfyrudde
för att nå ett lämpligare ställe af den frusna älf, som
skulle skänka oss en östligare genväg upp till Murgu.
Oupphörligt korsa vi dess isgata, som måste sandas för
att djuren icke skola bryta benen af sig. Som vanligt
gå ett par spejare i förväg. Den ena kommer tillbaka,
skrikande att dalen är spärrad af nedrasade block. Jag
går dit och finner att ett ras nyligen ägt rum. Porfyr-
blocken, som täppa dalfåran, äro stora som hus, och
mellan dem har bäcken bildat djupa bassänger, täckta
med en tunn ishinna. Vi måste vända om och gå till-
baka hela vägen till förra lägret, r: o CCLXXIX, öfver
den otäcka utlöparen, som från detta håll är så brant,
att hvarje djur måste skjutas upp, och man fick passa
på där nere, om någon afgliden börda skulle komma
neddansande utför backarna. Vi fortsatte ett stycke upp
i Sasser-dalen. Hård, isande blåst låg rakt emot. Utmed
en klippvägg jagade hundarna en jösse, som tog sin
tillflykt till ett hål, hvarifrån Kuntjuk plockade ut ho-
nom; den stackaren var dömd till att bli uppäten. Vårt
läger låg i nästan steril nejd och ispärlorna skramlade på
våra trötta djur efter alla dagens flodpassager.
Det är kväll igen. Bergens utlöpare stå tvärbranta
och svarta mot dalen, liknande väldiga sarkofager, täckta
med sin hvita svepning af månbelysta snöfält. Ladakis
sjunga icke mer, sångerna ha frusit bort på deras läppar.
Det är förfärligt tyst. Kökselden flämtar ännu gulröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
