Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Den sista veteranens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV.
Den sista veteranens död.
öfversållad med gnistrande stjärnor spände vinter-
himlen sin mörkblåa duk öfver vårt ensliga läger, och en
köld af 28° bådade en klar dag. Den 4 februari sväf-
vade icke heller en sky öfver bergen, och det af män-
niskor och gudar öfvergifna höglandet, som nyss låg
begrafvet under vinterns hvita täcke, belystes ändtligen
åter af bländande solljus. Ett sorgebud bringades mig
på morgonen; en häst och en mula lågo döda utanför
tältet. Med de sista sjutton djuren fortsatte vi mot öster
utmed den oregelbundna norra stranden af Schemen-
tso. Snömängden aftog och vid lägret CCCXX var den
grusiga marken nästan bar. Utsikten öfver sjön är stor-
artad. Kapten Rawlings karta öfver denna trakt är sär-
deles noggrant utförd. Sjön har en absolut höjd af 4,958
meter.
Äfven den 5 februari lägrade vi vid stranden af den
stora sjön, hvars vikar och uddar vi troget följde. En
mula dog på vägen. Ehuru vi bränt allt som kunde
undvaras, blefvo bördorna på detta sätt alltför tunga
för de återstående djuren. En stor, stark mula går all-
tid i têten och följer troget Qulam, som leder tåget;
hon bär minst två ordinära bördor, men är ändå fet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
